Arbetslöshet och valdeltagande : En ekonometrisk analys av riksdagsvalen i Finland 1991– 2015
Salo, Otto (2019)
Salo, Otto
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052817422
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052817422
Tiivistelmä
Allmänna val är en förutsättning för en fungerande demokrati. Valen fungerar som en mekanism med vilken samhället kan skapa målsättningar och fördela nyttan i populationer. Ifall valdeltagandet sjunker finns det en risk att valresultatet inte mera är representativt och inte motsvarar allmänhetens vilja. Det finns stöd för teorier att ett lägre valdeltagande resulterar i ett mindre representativt politiskt deltagande eftersom beslutet att låta bli att rösta är inte slumpmässigt, utan beroende av faktorer som leder till att vissa folkgrupper med större sannolikhet låter bli att rösta.
Avhandlingens syfte var att undersöka hur arbetslöshetsgraden inverkar på valdeltagandet i riksdagsval: mobiliseras väljarna då kommunens arbetslöshet stiger eller har det en hämmande effekt på valdeltagandet.
Avhandlingens empiri grundade sig på regressionsanalyser på kommundata från samtliga finska fastlandskommuner från riksdagsvalsåren 1991 till 2015. Paneldataegenskaperna utnyttjades genom att kommunfixa och valårsfixa effekter inkluderades vilket möjliggjorde kontrollering för kommunspecifika icke-observerbara faktorer och tidsberoende faktorer. Metoden förekommer sällan inom ämnesområdets forskning. Dessutom utfördes statistisk analys på individdata från riksdagsvalsundersökningar från åren 2003, 2007 och 2015. Detta gjordes för att undvika ekologiska felslut.
Från aggregerade data fann jag positiva och signifikanta samband mellan arbetslöshetsgrad och valdeltagande. På individnivå förekom det i litteraturen ofta fastställda negativa sambandet mellan individens arbetslöshet och benägenhet att rösta. Detta implicerar att ökningen av valdeltagande härstammar från den arbetande populationen. På individnivå upptäcktes ett positivt samband mellan arbetslöshetsgraden i det landskap där individen är bosatt och individens benägenhet att rösta. Detta stöder ytterligare hypotesen att omgivningens arbetslöshet har en mobiliserande verkan. Resultaten i avhandlingen är inte i strid med rational choice-modellen.
Avhandlingens syfte var att undersöka hur arbetslöshetsgraden inverkar på valdeltagandet i riksdagsval: mobiliseras väljarna då kommunens arbetslöshet stiger eller har det en hämmande effekt på valdeltagandet.
Avhandlingens empiri grundade sig på regressionsanalyser på kommundata från samtliga finska fastlandskommuner från riksdagsvalsåren 1991 till 2015. Paneldataegenskaperna utnyttjades genom att kommunfixa och valårsfixa effekter inkluderades vilket möjliggjorde kontrollering för kommunspecifika icke-observerbara faktorer och tidsberoende faktorer. Metoden förekommer sällan inom ämnesområdets forskning. Dessutom utfördes statistisk analys på individdata från riksdagsvalsundersökningar från åren 2003, 2007 och 2015. Detta gjordes för att undvika ekologiska felslut.
Från aggregerade data fann jag positiva och signifikanta samband mellan arbetslöshetsgrad och valdeltagande. På individnivå förekom det i litteraturen ofta fastställda negativa sambandet mellan individens arbetslöshet och benägenhet att rösta. Detta implicerar att ökningen av valdeltagande härstammar från den arbetande populationen. På individnivå upptäcktes ett positivt samband mellan arbetslöshetsgraden i det landskap där individen är bosatt och individens benägenhet att rösta. Detta stöder ytterligare hypotesen att omgivningens arbetslöshet har en mobiliserande verkan. Resultaten i avhandlingen är inte i strid med rational choice-modellen.