Turkiets regeringskritiska journalister : En studie om yttrandefrihet och rätten till en rättvis rättegång i samband med Turkiets undantagstillstånd 2016 - 2018
Ekblad, Jennica (2019)
Ekblad, Jennica
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052717232
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052717232
Tiivistelmä
Ett aktuellt ämne är hur Turkiets åtgärder har inverkat på yttrandefriheten i landet. Situationen i Turkiet var svår redan innan kuppförsöket den 15 juli 2016, men har sedan dess nått en helt ny nivå p.g.a. undantagstillståndet som rådde i landet mellan den 20 juli 2016 – 18 juli 2018. Tiden efter kuppförsöket har kommit att prängla många turkiska journalisters liv – speciellt sådana som upplevs som regeringskritiska. Pro gradu-avhandlingens avsikt är att redogöra för huruvida Turkiets åtgärder utgör en kränkning av dess skyldigheter under Europakonventionen.
Yttrandefrihet är en av de mest grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle, och möjliggör att information kan spridas fritt. Den baserar sig inte enbart på rätten att uttrycka sin egen åsikt, utan också på rätten till information. Av den här anledningen har Europadomstolen gett bl.a. yttrandefrihet i politiska avseenden ett utökat skydd. Yttrandefrihet är ett medel som används för att utbyta och utveckla åsikter, och därför har Europadomstolen även tilldelat ett utökat skydd till bl.a. journalister, eftersom dessa personer återspeglar medias roll som en s.k. ”offentlig vakthund”. En kränkning av yttrandefriheten kan leda till en kränkning av andra rättigheter i Europakonventionen, vilket framkommer i de flesta rättsfall i denna pro gradu-avhandling. Idag finns det stor förståelse för att yttrandefriheten kan komma att inskränkas i situationer som hänger samman med allmän ordning och nationell säkerhet. Det här betyder att yttrandefriheten tillhör de relativa rättigheterna, och kan därför inskränkas i samband med ett undantagstillstånd (eng. State of Emergency).
Ett s.k. ”allmänt nödläge” är en juridisk term som identifierar en exceptionell nödsituation. Inom denna kategori faller undantagstillstånd, som betyder att staten ger sig själv skärskilda befogenheter för att kunna kontrollera en ovanligt svår och farlig situation. Typiskt för detta är att det sker en inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Avvikelse från konventionsförpliktelser vid nödlägen finns fastställd i Artikel 15 i Europakonventionen. Denna regel godkänner att stater temporärt inte behöver följa sina åtaganden, men de absoluta rättigheterna får dock aldrig förhandlas bort eller inskränkas i internationell rätt.
Rättssäkerhet (eng. Rule of Law) innebär att det finns en rättsordning i landet som ger individen skydd mot övergrepp av myndighet eller enskild person. En mycket viktig komponent i rättsstatsideologin är, till exempel, likhet inför lagen. Rättssäkerhet är i sig ett mycket omfattande begrepp, och därför har denna pro gradu-avhandling endast fokuserat på rätten till en rättvis rättegång. Ett primärt syfte för rättsordningen är att förverkliga och upprätthålla demokratin. Rätten har till uppgift att förverkliga människors frihet, jämlikhet och trygghet.
Två aktuella och mycket intressanta rättsfall som tangerar vartenda ämnesområde (yttrandefrihet, undantagstillstånd och rättssäkerhet) är Hasan Altan vs Turkey (2018) och Şahin Alpay vs Turkey (2018). Tillsammans med rättsfallet, Selahattin Demirtaş vs Turkey (2018), avspeglar de här tre rättsfallen den nuvarande situationen i Turkiet.
Den gemensamma nämnaren för diverse människorättsrelaterade problem i Turkiet är bristen på rättssäkerhet i landet. Grova kränkningar av yttrandefriheten har påträffats, men det har också funnits stora brister i själva rättsskyddet. I vissa rättsfall har både en kränkning av Artikel 10 (Yttrandefrihet) och Artikel 6 (Rätten till en rättvis rättegång) i Europakonventionen förekommit. Rättsfallet Dink vs Turkey (not final) symboliserar ett av de mest brutala kränkningarna som kan ske av Artikel 10.
Yttrandefrihet är en av de mest grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle, och möjliggör att information kan spridas fritt. Den baserar sig inte enbart på rätten att uttrycka sin egen åsikt, utan också på rätten till information. Av den här anledningen har Europadomstolen gett bl.a. yttrandefrihet i politiska avseenden ett utökat skydd. Yttrandefrihet är ett medel som används för att utbyta och utveckla åsikter, och därför har Europadomstolen även tilldelat ett utökat skydd till bl.a. journalister, eftersom dessa personer återspeglar medias roll som en s.k. ”offentlig vakthund”. En kränkning av yttrandefriheten kan leda till en kränkning av andra rättigheter i Europakonventionen, vilket framkommer i de flesta rättsfall i denna pro gradu-avhandling. Idag finns det stor förståelse för att yttrandefriheten kan komma att inskränkas i situationer som hänger samman med allmän ordning och nationell säkerhet. Det här betyder att yttrandefriheten tillhör de relativa rättigheterna, och kan därför inskränkas i samband med ett undantagstillstånd (eng. State of Emergency).
Ett s.k. ”allmänt nödläge” är en juridisk term som identifierar en exceptionell nödsituation. Inom denna kategori faller undantagstillstånd, som betyder att staten ger sig själv skärskilda befogenheter för att kunna kontrollera en ovanligt svår och farlig situation. Typiskt för detta är att det sker en inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Avvikelse från konventionsförpliktelser vid nödlägen finns fastställd i Artikel 15 i Europakonventionen. Denna regel godkänner att stater temporärt inte behöver följa sina åtaganden, men de absoluta rättigheterna får dock aldrig förhandlas bort eller inskränkas i internationell rätt.
Rättssäkerhet (eng. Rule of Law) innebär att det finns en rättsordning i landet som ger individen skydd mot övergrepp av myndighet eller enskild person. En mycket viktig komponent i rättsstatsideologin är, till exempel, likhet inför lagen. Rättssäkerhet är i sig ett mycket omfattande begrepp, och därför har denna pro gradu-avhandling endast fokuserat på rätten till en rättvis rättegång. Ett primärt syfte för rättsordningen är att förverkliga och upprätthålla demokratin. Rätten har till uppgift att förverkliga människors frihet, jämlikhet och trygghet.
Två aktuella och mycket intressanta rättsfall som tangerar vartenda ämnesområde (yttrandefrihet, undantagstillstånd och rättssäkerhet) är Hasan Altan vs Turkey (2018) och Şahin Alpay vs Turkey (2018). Tillsammans med rättsfallet, Selahattin Demirtaş vs Turkey (2018), avspeglar de här tre rättsfallen den nuvarande situationen i Turkiet.
Den gemensamma nämnaren för diverse människorättsrelaterade problem i Turkiet är bristen på rättssäkerhet i landet. Grova kränkningar av yttrandefriheten har påträffats, men det har också funnits stora brister i själva rättsskyddet. I vissa rättsfall har både en kränkning av Artikel 10 (Yttrandefrihet) och Artikel 6 (Rätten till en rättvis rättegång) i Europakonventionen förekommit. Rättsfallet Dink vs Turkey (not final) symboliserar ett av de mest brutala kränkningarna som kan ske av Artikel 10.