Provångest och skolprestationer i årskurs sju och nio
Sund, Sandra (2019)
Sund, Sandra
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051115216
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051115216
Tiivistelmä
Tidigare forskning visar att antalet elever med provångest i skolan ökar i takt med att proven blir fler och pressen blir större. PISA-undersökningen 2015 visar att 49 % av finländska 15-åringar upplever ångest inför prov och att 44 % oroar sig för att få dåliga vitsord. Vidare pekar tidigare forskning nästan genomgående på ett negativt samband mellan höga nivåer av provångest och försämrade skolprestationer. För lärare och skolpersonal blir det viktigare än någonsin att förstå hur provångest utvecklas och vilket samband provångest har med skolprestationer.
Syftet med denna studie är att undersöka utvecklingen av provångest bland finlandssvenska elever i årskurs 7 och 9, samt att undersöka sambandet mellan provångest och skolprestationer.
Följande forskningsfrågor har ställts för att undersöka syftet:
1) Hur utvecklas provångest under ett läsår hos elever i åk 7 och 9?
2) Hur påverkar provångest och skolprestationer varandra under ett läsår i åk 7 och 9?
3) Hurdant samband finns det mellan provångest och elevers prestationsnivå?
Avhandlingen skrivs inom ramen för Åbo Akademis FRAM-projekt (Ungdomars Välbefinnande och Kunskap i Framtidens Samhälle) och som material för studien används data från hösten 2016 och våren 2017. Som mätinstrument för provångest används testet B-FTAS och som mått på elevernas skolprestationer används betyg. I studien deltog endast elever som följer den allmänna läroplanen.
Studiens resultat visar att provångest som fenomen verkar vara relativt stabilt under ett skolår hos elever i årskurs 7 och 9. Vidare konstaterades att kognitiv provångest påverkar skolprestationer negativt under ett läsår samtidigt som skolprestationer också påverkar kognitiv provångest negativt under ett läsår. Fysiologisk och social provångest har däremot ingen signifikant påverkan på skolprestationer under ett läsår, samtidigt som de inte heller påverkas signifikant av skolprestationer under ett läsår. Studiens resultat visar också att kognitiv provångest har ett negativt samband med elevers prestationsnivå, men att fysiologisk provångest har ett positivt samband med elevers prestationsnivå. Slutligen observerades att flickor upplever högre nivåer av provångest inom alla tre dimensioner av provångest.
Syftet med denna studie är att undersöka utvecklingen av provångest bland finlandssvenska elever i årskurs 7 och 9, samt att undersöka sambandet mellan provångest och skolprestationer.
Följande forskningsfrågor har ställts för att undersöka syftet:
1) Hur utvecklas provångest under ett läsår hos elever i åk 7 och 9?
2) Hur påverkar provångest och skolprestationer varandra under ett läsår i åk 7 och 9?
3) Hurdant samband finns det mellan provångest och elevers prestationsnivå?
Avhandlingen skrivs inom ramen för Åbo Akademis FRAM-projekt (Ungdomars Välbefinnande och Kunskap i Framtidens Samhälle) och som material för studien används data från hösten 2016 och våren 2017. Som mätinstrument för provångest används testet B-FTAS och som mått på elevernas skolprestationer används betyg. I studien deltog endast elever som följer den allmänna läroplanen.
Studiens resultat visar att provångest som fenomen verkar vara relativt stabilt under ett skolår hos elever i årskurs 7 och 9. Vidare konstaterades att kognitiv provångest påverkar skolprestationer negativt under ett läsår samtidigt som skolprestationer också påverkar kognitiv provångest negativt under ett läsår. Fysiologisk och social provångest har däremot ingen signifikant påverkan på skolprestationer under ett läsår, samtidigt som de inte heller påverkas signifikant av skolprestationer under ett läsår. Studiens resultat visar också att kognitiv provångest har ett negativt samband med elevers prestationsnivå, men att fysiologisk provångest har ett positivt samband med elevers prestationsnivå. Slutligen observerades att flickor upplever högre nivåer av provångest inom alla tre dimensioner av provångest.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]