Speciallärare och specialklasslärare i Svenskfinland : En undersökning om finlandssvenska speciallärares och specialklasslärares arbetsbild och arbetstrivsel
Lönnbäck, Chris (2019)
Lönnbäck, Chris
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050714636
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050714636
Tiivistelmä
Sedan revideringen av lagen om den grundläggande utbildningen har speciallärarnas och specialklasslärarnas arbetsbild utvecklats och blivit mer omfattande. Digitaliseringen och nedskärning av resurser har obefogat ökat lärarnas arbetstress och krävt att lärarna tvingats vara mer flexibla än tidigare. Trots detta visar studier på att lärarna är i jämförelse med andra yrkesgrupper mer entusiastiska över arbetet.
Syftet med denna studie är att undersöka finlandssvenska speciallärares och specialklasslärares arbetsbild och arbetstrivsel.
Avhandligen har gjorts inom forskningsprojektet Stöd för skolgång och lärande i Svenskfinland som bedrevs av Åbo Akademi 2017-2018. Allt data som har använts i denna studie än insamlat inom projektet. I denna studie deltog sammanlagt 156 speciallärare och specialklasslärare.
Resultaten i denna studi visar att speciallärare arbetar i medeltal 36,25 timmar per vecka, medan specialklasslärare arbetar i medeltal 39,84 timmar per vecka. Av resultatet framkom att lärarna undervisar ungefär lika många timmar trots att de har olika undervisningsskyldigheter. Sedan 2009 har andelen bakgrundsarbete ökat mycket från att ha varit 22 % till att ta 35 % respektive 42 % av speciallärarnas och specialklasslärarnas arbetstid. Resultaten i denna studie visar på att speciallärarna och specialklasslärarna anser att de traditionella arbetssätten så som att undervisa och föra talan för elever med stödbehov är mycket viktigt, medan det övergripande arbetet som gäller utveckling av en mer inkluderande skola inte anses vara lika viktigt. Resultatet är inte helt i linje med de internationella och nationella riktlinjerna för inkludering av elever med stödbehov. Resultaten från denna studie visar att finlandssvenska speciallärare och specialklasslärare är nöjda med arbetet och att det finns en positiv korrelation mellan hur den förverkligade specialpedagogiska visionen överensstämmer med det utförda arbetet och arbetstrivsel.
Syftet med denna studie är att undersöka finlandssvenska speciallärares och specialklasslärares arbetsbild och arbetstrivsel.
Avhandligen har gjorts inom forskningsprojektet Stöd för skolgång och lärande i Svenskfinland som bedrevs av Åbo Akademi 2017-2018. Allt data som har använts i denna studie än insamlat inom projektet. I denna studie deltog sammanlagt 156 speciallärare och specialklasslärare.
Resultaten i denna studi visar att speciallärare arbetar i medeltal 36,25 timmar per vecka, medan specialklasslärare arbetar i medeltal 39,84 timmar per vecka. Av resultatet framkom att lärarna undervisar ungefär lika många timmar trots att de har olika undervisningsskyldigheter. Sedan 2009 har andelen bakgrundsarbete ökat mycket från att ha varit 22 % till att ta 35 % respektive 42 % av speciallärarnas och specialklasslärarnas arbetstid. Resultaten i denna studie visar på att speciallärarna och specialklasslärarna anser att de traditionella arbetssätten så som att undervisa och föra talan för elever med stödbehov är mycket viktigt, medan det övergripande arbetet som gäller utveckling av en mer inkluderande skola inte anses vara lika viktigt. Resultatet är inte helt i linje med de internationella och nationella riktlinjerna för inkludering av elever med stödbehov. Resultaten från denna studie visar att finlandssvenska speciallärare och specialklasslärare är nöjda med arbetet och att det finns en positiv korrelation mellan hur den förverkligade specialpedagogiska visionen överensstämmer med det utförda arbetet och arbetstrivsel.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]