Views on Gender in Paula Hawkins's The Girl on The Train and Gillian Flynn's Gone Girl : A Feminist Analysis of Two Novels
Honkanen, Nicholas (2019)
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050214037
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050214037
Tiivistelmä
The aim of this study was to find out to what extent gender stereotypes manifest themselves in The Girl on The Train and Gone Girl. On a larger scale the intention was to, through this study, get a hint of the relationship between contemporary literature and gender, and thus also get a perspective on where society stands when it comes to views on gender.
In order to reach this aim I looked for what traits of male dominance and female powerlessness could be found in these two literary works. This is because male dominance and female powerlessness are characteristics that have traditionally been noticeable stereotypes about gender in literature, for instance in stories about princesses who are saved by knights. To support with this task the following research questions were constructed:
1. How are men viewed in Paula Hawkins’s The Girl on The Train and Gillian Flynn’s Gone Girl?
2. How are women viewed in Paula Hawkins’s The Girl on The Train and Gillian Flynn’s Gone Girl?
The results of this study are based on data gathered from reading the two novels chosen for this research. Out of this data six different categories have been created, based on patterns found in the data, to describe the findings about how men and women are viewed in The Girl on The Train and Gone Girl.
The categories are: 1. Men glorified, 2 Women objectified, 3. Women denigrated, 4. Women empowered, 5. Negative stereotypes about men and 6. Progressive views on gender. The creation of these specific categories was mostly based on Elias´ (2011) questions about what to look for in a feminist literary analysis.
In conclusion, how men and women are viewed in The Girl on The Train and Gone Girl can be interpreted as representing specific phases in the development of feminism in real life and hence also giving a historical overview of feminism. This results in the novels presenting us with a realistic view of what feminism is all about and what we need in order to achieve a gender equal society.
In the introduction I mentioned I am looking for what traits of male dominance and female powerlessness can be found in these two pieces of literature. There were to be found traits of both, which highlighted some very negative depictions of both female and male characters. These repeatedly found negative stereotypes in the books clearly indicate the issues with gender found in both the world of literature as well as in real life society. The key term here being negative undeniably shows that there is something wrong with the current status of gender roles in both our society and in literary representations. By noticing and accepting the fact that there are these flaws in our world, we can try to change them.
As most studies, this study does also come with its limitations. The amount of data, i.e. the number of novels analysed, is not enough to draw any general conclusions about the connection between contemporary literature and gender roles in our society. The novels chosen for this study represent a very specific category, crime thrillers written by female authors. This makes it easier to draw conclusions of that specific genre, and the similarity in the findings of both novels encourages to look further in other genres Syftet med avhandlingen var att ta reda på hur könsroller visar sig i The Girl on The Train och Gone Girl. I ett större sammanhang var målet att genom denna studie få en förståelse för sambandet mellan samtida litteratur och könsroller, och på detta sätt även få en bild av hur samhället ser på könsroller.
För att uppnå detta mål analyserades könsstereotypier i dessa två romaner. Som stöd för att uppnå målet skapades följande två forskningsfrågor:
1. Hur presenteras män i The Girl on The Train av Paula Hawkins och i Gone Girl av Gillian Flynn?
2. Hur presenteras kvinnor i The Girl on The Train av Paula Hawkins och i Gone Girl av Gillian Flynn.
Resultaten av studien baseras på data insamlat genom läsning av romanerna valda för denna studie. Utifrån datainsamlingen skapades sex kategorier, för att beskriva hur män och kvinnor presenteras i böckerna.
Kategorierna är: 1. Förhärligande av män, 2. Objektifiering av kvinnor, 3. Nedsättande av kvinnor, 4. Kvinnor står upp för sig själva, 5. Negativa stereotypier om män och 6. Progressiv syn på könsroller
Hur män och kvinnor presenteras i The Girl on The Train and Gone Girl kan tolkas representera specifika faser I utveklingen av feminism i den riktiga världen, och därmed erbjuder böckerna en sammanfattning av feminismens historia. Detta betyder att romanerna visar en realistisk bild av feminism handlar om vad som krävs för att uppnå jämställdhet mellan könen i samhället.
I analysen av romanerna hittas negativa sidor av både män och kvinnor. Dessa återkommande negativa representationer av bade manliga och kvinnliga karaktärer tyder på vilka utmaningar vi har med könsroller i både den litterära- och den riktiga världen. Det att dessa könsroller i böckerna oftas är negative visar att någonting är fel med hur kön representeras både i litteratur och i samhället. Genom att upptäcka och godkänna att det finns sådana problem i världen kan vi försöka ändra på dem.
Som de flesta studier, har denna också sina begränsningar. Mänden data, det vill säga antalet böcker analyserade, är inte tillräckligt för att dra några allmänna slutsatser om sambandet mellan modern litteratur och könsroller i samhäller. Men romanerna i studiern representerar en specific genre och därmed kan det lättare dras slutsatser om denna genre. Likheten i resultaten av båda böckernas analyser motiverar till att göra fortsatt undersökning om könsroller inom andra litterära genrer.
In order to reach this aim I looked for what traits of male dominance and female powerlessness could be found in these two literary works. This is because male dominance and female powerlessness are characteristics that have traditionally been noticeable stereotypes about gender in literature, for instance in stories about princesses who are saved by knights. To support with this task the following research questions were constructed:
1. How are men viewed in Paula Hawkins’s The Girl on The Train and Gillian Flynn’s Gone Girl?
2. How are women viewed in Paula Hawkins’s The Girl on The Train and Gillian Flynn’s Gone Girl?
The results of this study are based on data gathered from reading the two novels chosen for this research. Out of this data six different categories have been created, based on patterns found in the data, to describe the findings about how men and women are viewed in The Girl on The Train and Gone Girl.
The categories are: 1. Men glorified, 2 Women objectified, 3. Women denigrated, 4. Women empowered, 5. Negative stereotypes about men and 6. Progressive views on gender. The creation of these specific categories was mostly based on Elias´ (2011) questions about what to look for in a feminist literary analysis.
In conclusion, how men and women are viewed in The Girl on The Train and Gone Girl can be interpreted as representing specific phases in the development of feminism in real life and hence also giving a historical overview of feminism. This results in the novels presenting us with a realistic view of what feminism is all about and what we need in order to achieve a gender equal society.
In the introduction I mentioned I am looking for what traits of male dominance and female powerlessness can be found in these two pieces of literature. There were to be found traits of both, which highlighted some very negative depictions of both female and male characters. These repeatedly found negative stereotypes in the books clearly indicate the issues with gender found in both the world of literature as well as in real life society. The key term here being negative undeniably shows that there is something wrong with the current status of gender roles in both our society and in literary representations. By noticing and accepting the fact that there are these flaws in our world, we can try to change them.
As most studies, this study does also come with its limitations. The amount of data, i.e. the number of novels analysed, is not enough to draw any general conclusions about the connection between contemporary literature and gender roles in our society. The novels chosen for this study represent a very specific category, crime thrillers written by female authors. This makes it easier to draw conclusions of that specific genre, and the similarity in the findings of both novels encourages to look further in other genres
För att uppnå detta mål analyserades könsstereotypier i dessa två romaner. Som stöd för att uppnå målet skapades följande två forskningsfrågor:
1. Hur presenteras män i The Girl on The Train av Paula Hawkins och i Gone Girl av Gillian Flynn?
2. Hur presenteras kvinnor i The Girl on The Train av Paula Hawkins och i Gone Girl av Gillian Flynn.
Resultaten av studien baseras på data insamlat genom läsning av romanerna valda för denna studie. Utifrån datainsamlingen skapades sex kategorier, för att beskriva hur män och kvinnor presenteras i böckerna.
Kategorierna är: 1. Förhärligande av män, 2. Objektifiering av kvinnor, 3. Nedsättande av kvinnor, 4. Kvinnor står upp för sig själva, 5. Negativa stereotypier om män och 6. Progressiv syn på könsroller
Hur män och kvinnor presenteras i The Girl on The Train and Gone Girl kan tolkas representera specifika faser I utveklingen av feminism i den riktiga världen, och därmed erbjuder böckerna en sammanfattning av feminismens historia. Detta betyder att romanerna visar en realistisk bild av feminism handlar om vad som krävs för att uppnå jämställdhet mellan könen i samhället.
I analysen av romanerna hittas negativa sidor av både män och kvinnor. Dessa återkommande negativa representationer av bade manliga och kvinnliga karaktärer tyder på vilka utmaningar vi har med könsroller i både den litterära- och den riktiga världen. Det att dessa könsroller i böckerna oftas är negative visar att någonting är fel med hur kön representeras både i litteratur och i samhället. Genom att upptäcka och godkänna att det finns sådana problem i världen kan vi försöka ändra på dem.
Som de flesta studier, har denna också sina begränsningar. Mänden data, det vill säga antalet böcker analyserade, är inte tillräckligt för att dra några allmänna slutsatser om sambandet mellan modern litteratur och könsroller i samhäller. Men romanerna i studiern representerar en specific genre och därmed kan det lättare dras slutsatser om denna genre. Likheten i resultaten av båda böckernas analyser motiverar till att göra fortsatt undersökning om könsroller inom andra litterära genrer.