”Man känner sig kanske ännu mer som en kvinna efter att man har fått amma två barn” : Makt, materialitet och performativ kvinnlighet i intervjuer om offentlig amning
Metsämäki, Lina (2018)
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060318155
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060318155
Tiivistelmä
Offentlig amning är omgärdat av diskurser, normer och föreställningar kring moderskap, kvinnlighet, kropp och plats. Det offentliga är något som traditionellt förknippats med manlighet medan amning är en syssla starkt förknippad med kvinnlighet och moderskap, vilket gör att offentlig amning blir ett spännande ämne för att studera hur kvinnlighet och moderskap görs. Syftet med avhandlingen är att studera hur kvinnlighet och moderskap görs i kontexten offentlig amning i Finland på 2010-talet. Vilka diskurser, normer och föreställningar blir centrala i sammanhanget och hur förhåller sig informanterna till dessa? Materialet har bestått av fem intervjuer med kvinnor som ammat offentligt de senaste två åren samt ett kontextualiserande material bestående av 92 kommentarer på en artikel om offentlig amning på Svenska Yle. Som analysmetod har kulturanalys, närläsning och feministisk kritisk diskursanalys använts. Det teoretiska ramverket har bestått av disciplinär makt, posthumanistisk performativitet samt plats och rum.
Kvinnlighet och moderskap visade sig vara intimt sammanlänkat via diskurs-materialiteter om bland annat amning, naturlighet och bröst. Självuppoffring och osjälviskhet var centrala delar av konstruktionen av moderskap och kvinnlighet. Amningen blev ett sätt att göra moderskap och kvinnlighet, samtidigt som de genom den offentliga amningen riskerade bir betraktade som dåliga kvinnor eller dåliga mödrar som inte uppvisar de egenskaper som förknippas med en god kvinnlighet eller en god mor, som att visa hänsyn eller vara anständig. Att göra moderskap handlade också om att upprätthålla en gräns mellan det erotiska bröstet och det ammande bröstet, någon som genomfördes via diskretion. Genom en internaliserad manlig blick disciplinerade de sig själva. Offentligheten konstruerades på växlande sätt i intervjuerna och platser sågs som mer eller mindre offentliga. Kvinnorna anpassade sina kroppar enligt vilken plats de befann sig på, men också platsen transformerades beroende på vilka kroppar som fanns där.
Kvinnlighet och moderskap visade sig vara intimt sammanlänkat via diskurs-materialiteter om bland annat amning, naturlighet och bröst. Självuppoffring och osjälviskhet var centrala delar av konstruktionen av moderskap och kvinnlighet. Amningen blev ett sätt att göra moderskap och kvinnlighet, samtidigt som de genom den offentliga amningen riskerade bir betraktade som dåliga kvinnor eller dåliga mödrar som inte uppvisar de egenskaper som förknippas med en god kvinnlighet eller en god mor, som att visa hänsyn eller vara anständig. Att göra moderskap handlade också om att upprätthålla en gräns mellan det erotiska bröstet och det ammande bröstet, någon som genomfördes via diskretion. Genom en internaliserad manlig blick disciplinerade de sig själva. Offentligheten konstruerades på växlande sätt i intervjuerna och platser sågs som mer eller mindre offentliga. Kvinnorna anpassade sina kroppar enligt vilken plats de befann sig på, men också platsen transformerades beroende på vilka kroppar som fanns där.