Är den enes död den andres bröd? : Hur yrkesutövare i smutsiga arbeten konstruerar sin yrkesidentitet
Bergström, Maria (2019)
Bergström, Maria
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051716015
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051716015
Tiivistelmä
Denna avhandling tar sin utgångspunkt i teorierna om smutsigt arbete, smutsens sociala konstruktion och sociala aspekters inverkan på identitetskonstruktionen inom yrkessammanhang.
Begravningsentreprenörer, krematorieskötare och obducenter utför sådana arbeten som kan klassificeras som smutsiga, och smutsen har potential för att producera stigmatiserade förutsättningar så att individer vanäras och diskvalificeras från fullständig social acceptans. Socialt godkännande influerar en individs självuppfattning och -identitet, och medan vanäran av smutsen gör identitetshanteringen problematisk sker hanteringen av stigmatiseringen oftast på ett omedvetet plan. Men hur gör då begravningsentreprenörer, krematorieskötare och obducenter för att hantera vanäran av smutsen i sitt yrke och för att konstruera sin yrkesidentitet? Hur motiverar de varför någon vill jobba så nära döden?
Genom semi-strukturerade intervjuer ställer jag frågor om personliga egenskaper, arbetsuppgifter, motivationsfaktorer, yrkets positiva och negativa sidor, upplevelser av stigmatisering och yrkesrelationer för att ta reda på vad informanterna anser vara väsentligast för yrket samt hur de pratar om sig själva som yrkesperson. Utifrån sambanden inom yrkeskategorierna skapar jag yrkesroller, vilka stöder förmedlandet av respektive yrkets identitetskonstruktion. För att förtydliga yrkesrollernas funktion som identitetskonstruerande granskas dessa genom tillämpningen av Ashforth och Kreiners (1999) yrkesideologier. På detta sätt påvisas hur informanterna i studien hanterar den sociala smutsen genom att omformulera, omkalibrera och omfokusera innebörden av respektive yrke, och på så sätt svarar på frågan: ”hur kan du jobba med det där?”
Den yrkesidentitet som man kan urskilja i avhandlingens empiriska och analytiska avsnitt påvisar att informanterna låter självständiga åsikter och värderingar ta plats. De samhälleliga åsikternas närvaro har ändå en inverkan på vad som är en socialt accepterad aspekt av yrket och på så sätt vad som är accepterat att visa utåt vad man jobbar med. Medan informanterna inte uppfattar det egna arbetet som smutsigt förhöjer de själva sin yrkesposition och framhäver sin professionalitet.
Identitetskonstruktionen är sist och slutligen både en medveten och omedveten process som otvivelaktigt påverkas av det sociala sammanhanget och individens egen målsättning som yrkesutövare. Yrkesrollen kan betraktas som en mask, som kan omfamnas eller distanseras som en fråga av individuella val. Specifika roller blir därmed uteslutna aspekter av identitet: när en särskild roll är användbar innefattas den som identitet, men under andra omständigheter kan den läggas undan. Rollen är därför en relativt fixerad social konstruktion som föreskriver det förväntade och acceptabla beteendet i ett givet socialt sammanhang. Genom funktionen av yrkesroller som gränsobjekt bör man i denna avhandling förstå yrkesidentiteter som dynamiska och komplexa.
Begravningsentreprenörer, krematorieskötare och obducenter utför sådana arbeten som kan klassificeras som smutsiga, och smutsen har potential för att producera stigmatiserade förutsättningar så att individer vanäras och diskvalificeras från fullständig social acceptans. Socialt godkännande influerar en individs självuppfattning och -identitet, och medan vanäran av smutsen gör identitetshanteringen problematisk sker hanteringen av stigmatiseringen oftast på ett omedvetet plan. Men hur gör då begravningsentreprenörer, krematorieskötare och obducenter för att hantera vanäran av smutsen i sitt yrke och för att konstruera sin yrkesidentitet? Hur motiverar de varför någon vill jobba så nära döden?
Genom semi-strukturerade intervjuer ställer jag frågor om personliga egenskaper, arbetsuppgifter, motivationsfaktorer, yrkets positiva och negativa sidor, upplevelser av stigmatisering och yrkesrelationer för att ta reda på vad informanterna anser vara väsentligast för yrket samt hur de pratar om sig själva som yrkesperson. Utifrån sambanden inom yrkeskategorierna skapar jag yrkesroller, vilka stöder förmedlandet av respektive yrkets identitetskonstruktion. För att förtydliga yrkesrollernas funktion som identitetskonstruerande granskas dessa genom tillämpningen av Ashforth och Kreiners (1999) yrkesideologier. På detta sätt påvisas hur informanterna i studien hanterar den sociala smutsen genom att omformulera, omkalibrera och omfokusera innebörden av respektive yrke, och på så sätt svarar på frågan: ”hur kan du jobba med det där?”
Den yrkesidentitet som man kan urskilja i avhandlingens empiriska och analytiska avsnitt påvisar att informanterna låter självständiga åsikter och värderingar ta plats. De samhälleliga åsikternas närvaro har ändå en inverkan på vad som är en socialt accepterad aspekt av yrket och på så sätt vad som är accepterat att visa utåt vad man jobbar med. Medan informanterna inte uppfattar det egna arbetet som smutsigt förhöjer de själva sin yrkesposition och framhäver sin professionalitet.
Identitetskonstruktionen är sist och slutligen både en medveten och omedveten process som otvivelaktigt påverkas av det sociala sammanhanget och individens egen målsättning som yrkesutövare. Yrkesrollen kan betraktas som en mask, som kan omfamnas eller distanseras som en fråga av individuella val. Specifika roller blir därmed uteslutna aspekter av identitet: när en särskild roll är användbar innefattas den som identitet, men under andra omständigheter kan den läggas undan. Rollen är därför en relativt fixerad social konstruktion som föreskriver det förväntade och acceptabla beteendet i ett givet socialt sammanhang. Genom funktionen av yrkesroller som gränsobjekt bör man i denna avhandling förstå yrkesidentiteter som dynamiska och komplexa.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]