Driver teknologi arbetsmarknadstrender? : Studie om efterfrågan på arbetskraften i Finland 1985 - 2012
Willberg, Aada (2019)
Willberg, Aada
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050314172
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050314172
Tiivistelmä
Tillväxt, ny teknologi och innovationer innebär att efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat. Tidigare studier visar att teknologi fungerar som komplement till högutbildad arbetskraft, medan studier från 1990-talet framåt visar resultat som motstrider detta positivt linjära samband mellan teknologi och efterfrågan på utbildning.
Arbetsmarknaderna främst i Förenta staterna men även i europeiska länder har blivit polariserade. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat på bekostnad av mellanskiktet i arbetskraftsfördelningen och dessutom har tjänstesektorn ökat avsevärt. En uppgiftsbaserad modell ser teknologi och främst informations- och kommunikationstekniken (IKT) som orsak bakom denna polarisering av arbetsmarknaden. IKT kompletterar icke-rutinmässiga komplexa uppgifter men ersätter rutinmässiga manuella arbetsuppgifter. Samtidigt ökar icke-rutinmässiga rutinuppgifter i till exempel. tjänstesektorn.
Avhandlingens syfte är att studera empiriskt om förändringar i efterfrågan på arbetskraft i Finland drivits av informations- och kommunikationsteknik. Avhandlingen omfattar en teoretisk bakgrund om teknologins betydelse i tillväxt, två teoretiska ansatser om teknologins effekt på efterfrågan på arbetskraften. Studien kartlägger förändringar i arbetskraftsstrukturen i Finland 1985–2012 och en empirisk studie om IKT-kapitalets bidrag till mervärde påverkar har till tre olika utbildningsnivåer. Hypotesen är att IKT-kapital påverkar löneandelen för olika utbildningsnivåer olika. För den empiriska studien används EU KLEMS databasen som innehåller data på kapital, mervärde och arbetskraft på industrinivå från och med 1985 fram till 2012.
Mina resultat stöder hypotesen om att IKT polariserar arbetsmarknaden. Estimaten visar att en ökning av IKT-kapitalets bidrag till mervärde ökar löneandelen för högutbildad arbetskraft medan en ökning minskar löneandelen för arbetskraft med andra stadiets utbildning. Dessa samband är signifikanta, medan resultaten för lågutbildad arbetskraft inte kan påvisa enhetliga och tillförlitliga resultat. Detta kan bero på att lågutbildning inte är ett perfekt mått på arbetskraft som utför icke-rutinmässiga manuella arbetsuppgifter, som antas öka i polariseringen. Detta understryks av att under hela tidsperioden har utbildningsnivån ökat och de minskade löneandelarna för lågutbildad arbetskraft fångar inte ökningen i till exempel tjänstesektorn. Datamaterialet visar också att arbetskraften åldrats och att negativa effekten av att vara kvinna på löneandelen är mycket bestående. Slutsatsen är att IKT har en polariserande effekt på efterfrågan på arbetsmarknaden och denna utveckling har fortsatt och förstärks in på 2010-talet i Finland.
Arbetsmarknaderna främst i Förenta staterna men även i europeiska länder har blivit polariserade. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat på bekostnad av mellanskiktet i arbetskraftsfördelningen och dessutom har tjänstesektorn ökat avsevärt. En uppgiftsbaserad modell ser teknologi och främst informations- och kommunikationstekniken (IKT) som orsak bakom denna polarisering av arbetsmarknaden. IKT kompletterar icke-rutinmässiga komplexa uppgifter men ersätter rutinmässiga manuella arbetsuppgifter. Samtidigt ökar icke-rutinmässiga rutinuppgifter i till exempel. tjänstesektorn.
Avhandlingens syfte är att studera empiriskt om förändringar i efterfrågan på arbetskraft i Finland drivits av informations- och kommunikationsteknik. Avhandlingen omfattar en teoretisk bakgrund om teknologins betydelse i tillväxt, två teoretiska ansatser om teknologins effekt på efterfrågan på arbetskraften. Studien kartlägger förändringar i arbetskraftsstrukturen i Finland 1985–2012 och en empirisk studie om IKT-kapitalets bidrag till mervärde påverkar har till tre olika utbildningsnivåer. Hypotesen är att IKT-kapital påverkar löneandelen för olika utbildningsnivåer olika. För den empiriska studien används EU KLEMS databasen som innehåller data på kapital, mervärde och arbetskraft på industrinivå från och med 1985 fram till 2012.
Mina resultat stöder hypotesen om att IKT polariserar arbetsmarknaden. Estimaten visar att en ökning av IKT-kapitalets bidrag till mervärde ökar löneandelen för högutbildad arbetskraft medan en ökning minskar löneandelen för arbetskraft med andra stadiets utbildning. Dessa samband är signifikanta, medan resultaten för lågutbildad arbetskraft inte kan påvisa enhetliga och tillförlitliga resultat. Detta kan bero på att lågutbildning inte är ett perfekt mått på arbetskraft som utför icke-rutinmässiga manuella arbetsuppgifter, som antas öka i polariseringen. Detta understryks av att under hela tidsperioden har utbildningsnivån ökat och de minskade löneandelarna för lågutbildad arbetskraft fångar inte ökningen i till exempel tjänstesektorn. Datamaterialet visar också att arbetskraften åldrats och att negativa effekten av att vara kvinna på löneandelen är mycket bestående. Slutsatsen är att IKT har en polariserande effekt på efterfrågan på arbetsmarknaden och denna utveckling har fortsatt och förstärks in på 2010-talet i Finland.