The relationship between prenatal maternal depressive symptoms and infant vocabulary
Bruun, Nadja (2019)
Bruun, Nadja
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019041212209
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019041212209
Tiivistelmä
Early language skills have been linked to behavioral, emotional, social and academic outcomes. Recently, maternal depression has been identified as a potential risk factor for delayed language development in children. It has been hypothesized that altered hypothalamic-pituitary-adrenal axis function in depressed mothers during pregnancy can change the development of neurological structures in the fetus, which subsequently can interfere with postnatal development, such as language learning.
The aim of this thesis was to examine the potential relationship between prenatal maternal depressive symptoms and infant vocabulary. Depressive symptoms in mothers were assessed with the Edinburgh Postnatal Depression Scale at gestational weeks 14, 24 and 34. The children’s receptive and expressive vocabularies were estimated with the MacArthur-Bates Communicative Inventory at 14 months postpartum. Confounding variables, that have been identified in the literature to account for a proportion of the variance in language level, such as gestational weeks, infant sex, maternal age, education and smoking during pregnancy were controlled for in the analyses.
A negative association was found between prenatal depressive symptoms in mothers and children’s receptive vocabulary. However, when confounders were held constant, depressive symptoms did not predict vocabulary size, indicating that other variables explain the association. Although there was no independent effect of prenatal depression in mothers on infant vocabulary size, interaction effects cannot be ruled out at this point. In future research on this subject, both subjective and objective measures of depression should be included in the analyses and confounding variables should be carefully measured. Barns tidiga språkutveckling har ett samband med senare emotionell-social utveckling och akademisk framgång. Prenatal depression hos mammor har nyligen identifierats som en potentiell riskfaktor för fördröjd språkutveckling hos barn. Det eventuella sambandet mellan mammans prenatala depression och barnets språkutveckling har förklarats med de förhöjda nivåerna av kortisol som påvisats hos deprimerade mammor. Höga nivåer av kortisol kan förändra den neurologiska utvecklingen hos fostret på ett för språkutvecklingen ofördelaktigt sätt.
Syftet med den här avhandlingen var att undersöka det eventuella förhållandet mellan depressiva symptom hos mammor under graviditeten och utvecklingen av barns ordförråd. Depressiva symptom hos mammor bedömdes med screeninginstrumentet Edinburgh Postnatal Depression Scale vid tre tidpunkter under graviditeten (v. 14, 24 och 34) och storleken på barnets ordförråd med MacArthur-Bates Communicative Inventory när barnen var 14 månader gamla. Variabler som konstaterats ha en betydelse för barns språkliga nivå, såsom barnets kön, mammans ålder, hennes utbildning, rökning under graviditeten och gestationsveckor, beaktades i analyserna.
Prenatala depressiva symptom hos mammor korrelerade negativt med barnets receptiva ordförråd. Efter att bakgrundsfaktorer och mammans postnatala hälsa tagits i beaktande, predicerade depressiva symptom hos mammor varken barnets receptiva eller expressiva ordförråd. Det här tyder på att prenatal stress sannolikt inte har en oberoende effekt på barnets språkliga utveckling. Interaktionseffekter mellan prenatal depression hos mamman och till exempel barnets kön går inte att utesluta i det här skedet. I fortsättningen skulle det vara viktigt att inkludera både mammans subjektiva upplevelse av depressionen och dess objektiva markörer i analyserna. Därtill måste förväxlingsfaktorer mätas noggrant.
The aim of this thesis was to examine the potential relationship between prenatal maternal depressive symptoms and infant vocabulary. Depressive symptoms in mothers were assessed with the Edinburgh Postnatal Depression Scale at gestational weeks 14, 24 and 34. The children’s receptive and expressive vocabularies were estimated with the MacArthur-Bates Communicative Inventory at 14 months postpartum. Confounding variables, that have been identified in the literature to account for a proportion of the variance in language level, such as gestational weeks, infant sex, maternal age, education and smoking during pregnancy were controlled for in the analyses.
A negative association was found between prenatal depressive symptoms in mothers and children’s receptive vocabulary. However, when confounders were held constant, depressive symptoms did not predict vocabulary size, indicating that other variables explain the association. Although there was no independent effect of prenatal depression in mothers on infant vocabulary size, interaction effects cannot be ruled out at this point. In future research on this subject, both subjective and objective measures of depression should be included in the analyses and confounding variables should be carefully measured.
Syftet med den här avhandlingen var att undersöka det eventuella förhållandet mellan depressiva symptom hos mammor under graviditeten och utvecklingen av barns ordförråd. Depressiva symptom hos mammor bedömdes med screeninginstrumentet Edinburgh Postnatal Depression Scale vid tre tidpunkter under graviditeten (v. 14, 24 och 34) och storleken på barnets ordförråd med MacArthur-Bates Communicative Inventory när barnen var 14 månader gamla. Variabler som konstaterats ha en betydelse för barns språkliga nivå, såsom barnets kön, mammans ålder, hennes utbildning, rökning under graviditeten och gestationsveckor, beaktades i analyserna.
Prenatala depressiva symptom hos mammor korrelerade negativt med barnets receptiva ordförråd. Efter att bakgrundsfaktorer och mammans postnatala hälsa tagits i beaktande, predicerade depressiva symptom hos mammor varken barnets receptiva eller expressiva ordförråd. Det här tyder på att prenatal stress sannolikt inte har en oberoende effekt på barnets språkliga utveckling. Interaktionseffekter mellan prenatal depression hos mamman och till exempel barnets kön går inte att utesluta i det här skedet. I fortsättningen skulle det vara viktigt att inkludera både mammans subjektiva upplevelse av depressionen och dess objektiva markörer i analyserna. Därtill måste förväxlingsfaktorer mätas noggrant.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]