Self-reported depression severity and cognitive complaints
Ståhl, Maria (2019)
Ståhl, Maria
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019040210818
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019040210818
Tiivistelmä
Subjective cognitive complaints are frequently reported by people with depression. Common perceived difficulties are poor memory, concentration and attention. Although there is a growing interest in subjective cognitive complaints, and not only objective cognitive deficits, the association between perceived cognitive difficulties and depression remains rather unclear. The present study examined the association between depression severity and cognitive complaints. An online survey was conducted to gather information about depressive symptoms and perceived cognitive function from 383 participants. Depression severity was assessed with a self-report questionnaire QIDS-SR (Rush, et al., 2003) and cognitive complaints with a questionnaire assessing nine different cognitive domains. The participants reported most cognitive complaints in concentration, vigilance and processing speed, i.e. fluid cognitive functions. An exploratory factor analysis was run to examine the underlying factor structure in the cognitive complaints questionnaire. The factor analysis revealed one underlying factor, with satisfactory reliability to be used in the analyses. The results from the study indicate that depression severity predicts cognitive complaints. Furthermore, younger age is associated with more depressive symptoms. There were no gender differences in neither depression severity nor cognitive complaints, and socio-occupational status seemed not to have an effect on depression severity, nor cognitive complaints. These results are clinically important because they indicate that perceived poor cognition also is prevalent in a Finnish sample. Moreover, in assessment and treatment it is of benefit to know when to rely on cognitive complaints and when not, to avoid overrating of reported complaints as well as not to miss out on other deficits. Trots ökat intresse och ökad forskning kring kognitiva klagomål vid depression är funktionen av den subjektiva upplevelsen av försämrad kognitiv förmåga vid depression något oklar. I den här studien undersöktes sambandet mellan depressionens svårighetsgrad och mängden kognitiva klagomål. Dessutom undersöktes den eventuella påverkan på depressionsgrad och kognitiva klagomål, beroende på kön, ålder, social arbetsförmåga och funktionsnivå. Studien utfördes via internet och 383 deltagare med diagnostiserad eller upplevd depression svarade på frågor kring depressiva symtom och kognitiv förmåga. Depressionens svårighetsgrad bedömdes med självskattningsfrågeformuläret QIDS-SR (Rush, m.fl., 2003) och kognitiva funktioner med ett frågeformulär, innefattande nio olika kognitiva domäner. Deltagarna rapporterade flest svårigheter med koncentration, uppmärksamhet och processeringshastighet. En explorativ faktoranalys användes för att se om det fanns en eller flera underliggande förklaringar till de kognitiva klagomålen. I faktoranalysen framkom en faktor med tillräcklig reliabilitet för att användas i analyserna. Resultaten från studien tyder på att mängden kognitiva klagomål är relaterad till depressionens svårighetsgrad. Yngre ålder har samband med större mängd depressiva symtom, men ålder inverkar inte på mängden kognitiva klagomål. Kön, social arbetsförmåga och funktionsnivå hade heller ingen påverkan på förekomsten av depressionsgrad eller kognitiva klagomål. Resultaten i studien är kliniskt viktiga, eftersom de påvisar att kognitiva klagomål förekommer vid depression och att de bör tas i beaktande vid diagnostisering och behandling. Annars finns det risk för att man å ena sidan förlitar sig för mycket på de rapporterade svårigheterna, eller å andra sidan missar andra symtom. Därtill är det viktigt att ha i åtanke att de som klagar mest, inte nödvändigtvis är de som har de största objektiva kognitiva svårigheterna.