Kvinnor vid akademin : En studie om kvinnligt aktörskap vid Åbo Akademi 1920–1930
Mäkelä, Henna (2018)
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111347953
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111347953
Tiivistelmä
Tidigare studerande berättar om sitt studieliv och sina upplevelser som präglas av politiska aspekter under 1920-talet. Min avsikt är att kartlägga studerandes könsfördelning under en specifik tidpunkt och med hjälp av mitt material framställa en bild av hur de olika könen aktiverat sig i det akademiska studielivet.
Som material för avhandlingen har frågelistan ”Akademi- & Studenttraditioner” använts, som samlats in 1986 av Folkloristiska Institutionen vid Åbo Akademi. Studieomgivningen under denna tid var mansdominerad på grund av samhällets normer och studielivet präglades av denna diskriminering och ojämlika behandling av studerande.
Ett överlappande tema för det finlandssvenska studielivet som presenteras i avhandlingen är förbudstiden och spritsmuggling. I avhandlingen diskuteras några aspekter angående dessa teman men huvudpunkten ligger på aktörskap inom studielivet. Män byggde upp regelverket för studielivets normer och aktiviteter, och en stor del av dessa aktiviteter ansågs opassande för kvinnor under 1920-talet. Dåtida kvinnliga akademiker har fått mindre synlighet än männen och lyfts oftast fram som underställda medhjälpare, i ett projekt eller som betydelsefulla delaktörer, för ett specifikt ”kvinnligt” område, såsom textilinsamling och handarbete. I avhandlingen framträder däremot uttryck som antyder att kvinnor deltagit i vetenskaplig produktion, studier och fritiden utanför studierna jämsides med männen.
Som material för avhandlingen har frågelistan ”Akademi- & Studenttraditioner” använts, som samlats in 1986 av Folkloristiska Institutionen vid Åbo Akademi. Studieomgivningen under denna tid var mansdominerad på grund av samhällets normer och studielivet präglades av denna diskriminering och ojämlika behandling av studerande.
Ett överlappande tema för det finlandssvenska studielivet som presenteras i avhandlingen är förbudstiden och spritsmuggling. I avhandlingen diskuteras några aspekter angående dessa teman men huvudpunkten ligger på aktörskap inom studielivet. Män byggde upp regelverket för studielivets normer och aktiviteter, och en stor del av dessa aktiviteter ansågs opassande för kvinnor under 1920-talet. Dåtida kvinnliga akademiker har fått mindre synlighet än männen och lyfts oftast fram som underställda medhjälpare, i ett projekt eller som betydelsefulla delaktörer, för ett specifikt ”kvinnligt” område, såsom textilinsamling och handarbete. I avhandlingen framträder däremot uttryck som antyder att kvinnor deltagit i vetenskaplig produktion, studier och fritiden utanför studierna jämsides med männen.