I vilket skede av fondens utveckling väljer investerare att teckna och lösa in fonder?

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka i vilket skede av en fonds utveckling finländska investerare väljer att teckna och lösa in fonder. Data begränsas till fonder som finländska banker erbjöd under tidsperioden 2008–2016. I studien har totalt 61 fonders nettoteckning och utveckling undersökts, utifrån totalt 3 660 observationer. För att analysera fondernas utveckling och hur investerarna på den finländska marknaden väljer att placera sin förmögenhet har Pearsons korrelationskoefficient och en regressionsanalys använts. Sambandet mellan mängden nettoteckningar och avkastningen har undersökts med hjälp av olika kontrollvariabler. Teorin och tidigare forskning kring fondens nettoteckning och avkastning förespråkar ett starkt samband där nästan hälften av mängden nettoteckningar kan förklaras med fondens utveckling i form av avkastning. Resultatet i analysen indikerar att det finns ett svagt positivt samband mellan nettoteckningen och avkastningen, och detta samband är signifikant på en nivå på 1 %. Den multipla regressionsanalysen visar att nettoteckningen ökar med 0,027 enheter då avkastningen ökar med en enhet. Orsaker till att teorin och avhandlingens resultat inte överensstämmer kan bland annat vara sampelstorleken, den utvalda tidsperioden eller fenomenet dumma pengar.