”Slöjdämnet borde förbereda eleverna på att anpassa sitt kunnande till verklighetens behov” : Medelålderspersoners syn på vardagsnyttan med teknisk slöjd inom den grundläggande utbildningen

Abstract

Slöjdämnets existens i Norden har på senare tid ifrågasatts av utomstående personer som anser att slöjden inte hör hemma i dagens högteknologiska samhälle. I min kandidatavhandling, Söderström (2016), fokuserades den praktiska nyttan med kunskaper och färdigheter erhållna i skolslöjden, sett ur unga vuxnas (20–30 år) perspektiv. I föreliggande avhandling kommer jag att fortsätta på samma tema som behandlades i min kandidatavhandling, det vill säga synen på den praktiska nyttan med slöjd inom den grundläggande utbildningen, samt synen på slöjden som skolämne. Som kontrast till kandidatavhandlingen läggs den empiriska delens fokus här på personer i medelåldern (40–55 år). En jämförande diskussion förs sedan mellan de två åldersgruppernas syn på slöjdämnet. Syftet är att kartlägga unga vuxnas och medelålderspersoners syn på vardagsnyttan med slöjdämnet samt hur inställningen till slöjdämnet förändrats över tid. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:

- Hur upplever medelålderspersoner att de i vardagen har nytta av de kunskaper och färdigheter som de erhöll i skolslöjden?

- Hurdant innehåll anser medelålderspersoner att slöjdundervisningen borde ha med tanke på sina vardagsbehov?

- Hur förhåller sig medelålderspersoner till slöjden som skolämne?

- Hur har synen på och inställningen till slöjdämnet förändrats sedan grundskolans införande i Finland under 1970-talet?

För att få svar på forskningsfrågorna användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Enkäten bestod av öppna frågor och i undersökningen deltog sju personer i medelåldern.

Resultaten antyder om att medelålderspersonerna i största allmänhet har en mera positiv syn på slöjdämnet än vad de unga vuxna har. Unga vuxna kunde se den potentiella nyttan med kunskaper och färdigheter erhållna i skolslöjden, men uppgav för det mesta att de inte utnyttjat dessa kunskaper och färdigheter i sina vardagsliv. Samtliga medelålderspersoner menade däremot att de på ett eller annat sätt kunnat använda sådant de lärt sig under slöjdundervisningen i sin vardag. Båda grupperna framhåller att slöjdämnet kunde fokusera mera på sådant ämnesinnehåll som befrämjar vardagsnytta.