Kollektivt lärande i sociala rörelser
Post, Camilla (2018)
Post, Camilla
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018101638389
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018101638389
Tiivistelmä
Avhandlingens syfte är att undersöka hur medlemmar i olika sociala rörelser uppfattar kollek- tivt lärande och hur detta lärande skapas i den sociala rörelse de är medlem av.
Forskning kring kollektivt lärande i sociala rörelser har främst varit fokuserad på individens lärande i ett identitetsperspektiv. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om vuxnas kollektiva lärande i sociala rörelser genom att besvara följande forskningsfrågor:
1. Vilka olika uppfattningar har medlemmar i sociala rörelser om vad kollektivt lärande är? 2. Vilka olika uppfattningar har medlemmar i sociala rörelser om hur det kollektiva lärandet
skapas?
Intervjuundersökning med fenomenografisk ansats har använts. Åtta medlemmar från fyra sociala rörelser i Österbotten och Mellersta Österbotten intervjuades. Urvalet baserar sig på principen om variation både i fråga om valet av sociala rörelser (typ, storlek, ålder) och i fråga om valet av informanter (kön, ålder, medlemstid).
Resultatet av den fenomenografiska analysen är ett utfallsrum med åtta beskrivningskategorier: planerat lärande, delande av ansvar och uppgifter i en gemenskap, utvecklande av existerande färdigheter och arbetsformer, lärande med hjälp av rutiner, delande, samlande och skapande av kunskap tillsammans med andra, lärande som uppstår genom att vara med och göra något till- sammans med andra, lärande genom samarbete och dialog med omgivningen, lärande genom att göra något för andra och sig själv samtidigt. Det kollektiva lärandet i sociala rörelser består av både informellt och ändamålsenligt lärande och skapas antingen på en eller flera nivåer i interaktioner mellan individ, sociala rörelser, andra organisationer och omgivningen. Det är möjligt att medlemmarnas lärande beror på den position som de har i den sociala rörelsen, eftersom det fanns skillnader mellan hur medlemmar med och utan styrelseuppdrag uppfattar kollektivt lärande. Det individuella och det kollektiva lärandet var svårt att hålla isär, vilket tyder på att medlemmens kunskap och lärande skapas i och flyter samman med den sociala rörelsens och andra medlemmars kunskapsskapande.
Undersökningen har ökat kunskapen om det kollektiva lärandet i sociala rörelser. Den kan vara till nytta för sociala rörelser och de som arbetar med utveckling av sociala rörelsers verk- samhet genom att skapa större förståelse för lärandets många aspekter, vilket kan bidra till en mer mångsidig utveckling av sociala rörelsers verksamhet och medvetenheten om hur lärande skapas.
Forskning kring kollektivt lärande i sociala rörelser har främst varit fokuserad på individens lärande i ett identitetsperspektiv. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om vuxnas kollektiva lärande i sociala rörelser genom att besvara följande forskningsfrågor:
1. Vilka olika uppfattningar har medlemmar i sociala rörelser om vad kollektivt lärande är? 2. Vilka olika uppfattningar har medlemmar i sociala rörelser om hur det kollektiva lärandet
skapas?
Intervjuundersökning med fenomenografisk ansats har använts. Åtta medlemmar från fyra sociala rörelser i Österbotten och Mellersta Österbotten intervjuades. Urvalet baserar sig på principen om variation både i fråga om valet av sociala rörelser (typ, storlek, ålder) och i fråga om valet av informanter (kön, ålder, medlemstid).
Resultatet av den fenomenografiska analysen är ett utfallsrum med åtta beskrivningskategorier: planerat lärande, delande av ansvar och uppgifter i en gemenskap, utvecklande av existerande färdigheter och arbetsformer, lärande med hjälp av rutiner, delande, samlande och skapande av kunskap tillsammans med andra, lärande som uppstår genom att vara med och göra något till- sammans med andra, lärande genom samarbete och dialog med omgivningen, lärande genom att göra något för andra och sig själv samtidigt. Det kollektiva lärandet i sociala rörelser består av både informellt och ändamålsenligt lärande och skapas antingen på en eller flera nivåer i interaktioner mellan individ, sociala rörelser, andra organisationer och omgivningen. Det är möjligt att medlemmarnas lärande beror på den position som de har i den sociala rörelsen, eftersom det fanns skillnader mellan hur medlemmar med och utan styrelseuppdrag uppfattar kollektivt lärande. Det individuella och det kollektiva lärandet var svårt att hålla isär, vilket tyder på att medlemmens kunskap och lärande skapas i och flyter samman med den sociala rörelsens och andra medlemmars kunskapsskapande.
Undersökningen har ökat kunskapen om det kollektiva lärandet i sociala rörelser. Den kan vara till nytta för sociala rörelser och de som arbetar med utveckling av sociala rörelsers verk- samhet genom att skapa större förståelse för lärandets många aspekter, vilket kan bidra till en mer mångsidig utveckling av sociala rörelsers verksamhet och medvetenheten om hur lärande skapas.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]