"Det känns bra att göra en annan människa glad" : Kvalitativ analys av Folkhälsans undersökning av forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla

Abstract

Positiv psykologi är ett relativt nytt fenomen. Begreppet positiv psykologi grundades 1954 av Abrahamn H. Maslow, medan forskningen började år 1998 tack vare forskaren Martin Seligman. Folkhälsan inledde forskningen om positiv psykologi i Finland genom forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla 2016. Syftet med projektet är att främja lågstadieelevers välmående i Svenskfinland. Projektet innehåller fem teman. Denna avhandling täcker två av dessa teman; personliga styrkor och positiva känslor. Tidigare forskning visar att positiv psykologi ökar välbefinnandet och välmåendet hos elever, samt att skolprestationerna förbättras.

Avhandlingens syfte är att kvalitativt analysera Folkhälsans genomförda utvärdering av personliga styrkor och positiva känslor. Genom detta syfte och Folkhälsans önskan utformades följande forskningsfrågor:

1. Hur upplever eleverna nyttan av forskningsprojektet vad gäller arbetet med deras personliga styrkor och positiva känslor? 2. Vilken förändring upplever eleverna genom forskningsprojektet vad gäller deras personliga styrkor och positiva känslor? 3. Hur upplever eleverna att forskningsprojektets innehåll kunde utvecklas?

För att få svar på de ovannämnda forskningsfrågorna användes enkäter och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Respondenterna var till antal 141 och gick i årskurs 5–6. Eftersom forskningsfrågorna handlar om respondenternas upplevelser och erfarenheter användes den fenomenografiska forskningsansatsen.

Från analysen av Folkhälsans utvärdering av forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla framkommer det att arbetet med personliga styrkor och positiva känslor gett eleverna verktyg till att öka deras välmående. Eleverna har känt att de haft nytta av teorin och de praktiska övningarna som Folkhälsan hållit i klasserna. Majoriteten av eleverna tyckte att det skett en förändring på ett personligt plan. En mindre andel ansåg även att en förändring skett i familjen, i klassen eller kamrater emellan. De fanns elever som ansåg att de varken haft någon nytta av eller reagerat på någon förändring i och med arbetet med personliga styrkor och positiva känslor. Då eleverna fick ge förslag till utveckling vad gäller personliga styrkor och positiva känslor svarade majoriteten av eleverna att projektet redan är bra och att det inte finns något att förbättra.