Att skapa en god skrivmiljö : Om förändring, skrivmaterial och handledning i en förskola

Abstract

Referat

Syftet med avhandlingen är att bidra med mer kunskap om skrivning i förskolan genom att arrangera en skrivhörna och att under två veckors tid observera hur den förändrar förskolans miljö och verksamhet. Dessutom ämnar avhandlingen se hurdant stöd barnen behöver då de skriver vid skrivhörnan under två veckor. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor utformats: 1. Hur förändrar skrivhörnan förskolans miljö och verksamhet under två veckor? 2. Hur skriver barnen vid skrivhörnan under två veckor? 3. Hurdan handledning i skrivning ges barnen då de skriver vid skrivhörnan under två veckor? Den teoretiska bakgrunden till avhandlingen baseras på forskningsnätverket Nordic Early Literacy, inom vilken man upptäckt att skrivhörnor inte är lika vanliga i de finlandssvenska förskolorna som i de övriga nordiska. Dessutom visar tidigare forskning (t.ex. (Dowehower & Beagle, 1998; Gerde, Bingham & Wasik, 2012; Guo, Justice, Kaderavek & McGinty, 2012; Hagtvet, 2004) att en god skriftspråklig miljö är viktigt för barns skrivutveckling. Därför består min avhandling av en aktionsforskning där en skrivhörna planerades, arrangerades och observerades under två veckors tid. För en god skrivutveckling behövs även god handledning i skrivning (Gerde, Bingham & Wasik, 2012). Därför var jag även intresserad av att undersöka om hurdan handledning i skrivning en lärare kan ge barn då de skriver vid en skrivhörna. Avhandlingens forskningsansats är aktionsforskning. Tillsammans med mina handledare samt förskoleläraren planerades och arrangerades skrivhörnan i en förskoleklass. Tre datainsamlingsmetoder: deltagande observation, intervju och fotografier. Till att analysera data användes Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Den tematiska analysens resultat beskrivs enligt de tre forskningsfrågorna. Resultaten beskrivs ur tre synvinklar: observatörens synvinkel, förskolelärarens synvinkel och barnens synvinkel. Resultaten visar att skrivhörnan bidrog med att barnen i förskolan skrev mer och att skrivmaterialen blev mer tillgängliga för barnen. Skrivhörnan bidrog även till att skrivning och skrivmaterial fick en mer betydande roll i förskolans miljö och aktiviteter. Före forskningen tog plats skrev barnen då de arbetade med veckans bokstav, men med skrivhörnan i klassrummet skrev barnen även under fri lek. Även att barnens intresse till skrivning växte. I skrivhörnan fick de skriva och producera vad de själva hade lust för, vilket höjde deras motivation. Barnen var ivriga, nyfikna och glada då de skrev i hörnan. Barnen skrev t.ex. böcker, meddelanden och brev med varierande skrivmaterial. Handledningen som barnen fick i skrivhörnan uppskattades av dem. Barnen frågade mest hjälp angående teknik och stavning. Andra former av stöd som gavs var uppmuntran, inspiration, stödjande diskussioner och hjälp med läsning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att skrivhörnan medförde mycket både i förskolans miljö och i förskolans verksamhet. Skrivhörnan blev en plats där förskolebarnen fick med hjälp av varierande material och handledning i skrivning utvecklas i sitt egna skrivande på sin egna nivå, i sin egen takt och utgående från sina egna intressen.