Sharing between Full and Half siblings : An Experimental Study of Altruistic Behavior Modulated by Asymmetric Relatedness

Abstract

Genomic imprinting implies a conflict on a genomic level in an individual. On a behavioral level the intra-genomic conflict is supposed to show in prosocial behavior, like altruistic sharing, directed towards asymmetric kin, such as half siblings. We thus expected closer kin to be treated in a more altruistic way, and the decision latency to increase as the difference between maternal and paternal inclusive fitness-effects increased. To test this, we conducted an experimental study, where 38 four-eight years old children made 918 decisions about who out of two children would receive candy. The alternative benefactors included the child self, a full sibling, a half sibling, and an unrelated child. The experiment was conducted as an image-based forced choice task on a touch screen. We did not find any statistically significant results in support our hypotheses. Unexpectedly, we found that unrelated, unknown children were favored over any other children. When unrelated children were excluded from the statistical analyses, the results were in line with our hypotheses, but not statistically significant. The results may have been influenced by the participating children knowing they were observed, or by the unrelated children causing a bias in their decision making. The sample size was also relatively small. The subject needs to be further investigated with larger sample sizes.

Teorin om genetisk prägling innebär att det hos varje individ finns en konflikt mellan gener nedärvda från mamman och från pappan. På beteendenivå antas denna konflikt synas i bland annat altruistiska handlingar riktade till personer en individ är asymmetriskt besläktad med, d.v.s. antingen släkt via sin mamma eller sin pappa, såsom halvsyskon. Vi antog att altruistiskt beteende skulle vara som störst när det riktade sig till nära släktingar, samt att det skulle ta längre tid att göra fatta ett beslt när skillnaden mellan släktskap via mamman respektive via pappan ökade. Vi studerade barns beslutskonflikt i förhållande till hel- och halvsyskon med hjälp av ett bildbaserat experiment på en pekplatta. Barnets uppgift var att välja vem av två möjliga barn som skulle få godis. De möjliga alternativen bestod av barnet själv, ett helsyskon, ett halvsyskon samt ett okänt, obesläktat barn. Trettioåtta barn i åldrarna 4-8 år deltog, och vi analyserade sammanlagt 912 beslutsfattningssituationer. De statistiska analyserna av datat gav inget statistiskt signifikant stöd för våra hypoteser. Däremot fann vi att okända, obesläktade barn favoriserades framom alla andra barn, vilket gick tvärt emot våra antaganden. Vi utförde ytterligare analyser utan de okända barnen, och fick då resultat i samma riktning som hypoteserna, men utan statistiskt signifikans. Deltagarna visste om att de observerades, vilket kan ha påverkat resultaten. Det är också möjligt, att deltagarnas uppfattning av de okända barnen förvrängde deras beslutsfattning i förhållande till dem. Sampelstorleken var också relativt liten. Forskningsfrågan behöver vidare studier med större sampel.