Det goda livet, politiken och ekonomin : En studie om kopplingar mellan ekonomi, politik och välbefinnande
Sid, Sebastian (2018)
Sid, Sebastian
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018090334540
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018090334540
Tiivistelmä
På grund av funderingar som väcktes i samband med min kandidatavhandling, motiverades jag undra huruvida flerdimensionellt välbefinnande skulle vara ett bättre mått om "det goda livet", än ett endimensionellt mått om situationsbetingad lycka.
Mitt resonemang påtvingade frågor om vad det goda livet är, hurdana samhällen som gynnar goda liv och var, om någonstans, människor frodas exceptionellt mycket.
För ändamålen av den här studien, kretsade mitt intresse kring kopplingarna mellan tre teoretiskt sett traditionella ekonomiska indikator och tre teoretiskt sett traditionella politiska indikatorer, samt de ovannämnda indikatorernas förhållande till välbefinnande.
Oberoende variablerna av intresse var BNP per capita, arbetslöshet, ekonomisk ojämlikhet, graden av demokrati, korruption och politiskt förtroende.
Vad det beträffar beroende variabeln, sammanfattade och aggregerade jag ett kvantitativt index om välbefinnande, utgående från PERMA-modellen förespråkad inom den positiva psykologin.
Studien gjordes på tidsseriedata för åren 2014-2016. För att förhöja precisionen av resultaten, upprepade jag analysen tre gånger i jämförelser av 66, 39, respektive 27 länder.
Analyser utfördes genom både bivariata- och multipla regressionsanalyser, kontrollerande för inflytandet av de övriga oberoende variablerna. Due to conundrums arisen in conjunction with my bachelor’s thesis, I was motivated to ask the question whether well-being would be a better measure of "the good life" than a one-dimensional question about happiness, and my line of reasoning begged the question: what is the good life, what kind of societies are more constructive of a good life and where are people flourishing?
For this study, my interest revolved around the linkages between three theoretically traditional economic indicators and three theoretically traditional political indicators, and their relationship with Well-being.
The independent variables of interest are BNP per capita, unemployment, economic inequality, democracy, corruption and political trust.
As for the dependent variable, I aggregated a quantitative index on well-being, or "flourishing", based on the PERMA-model, as proposed by Positive Psychology.
The study was conducted on time-series data for the years 2014-2016. In order to increase the precision of the results, the analysis was repeated three times on comparisons of 66, 39 and 27 countries, respectively.
Coefficients of determination were analyzed through both bivariate- and multiple regression analysis, also controlling for the influence of the other independent indicators.
Mitt resonemang påtvingade frågor om vad det goda livet är, hurdana samhällen som gynnar goda liv och var, om någonstans, människor frodas exceptionellt mycket.
För ändamålen av den här studien, kretsade mitt intresse kring kopplingarna mellan tre teoretiskt sett traditionella ekonomiska indikator och tre teoretiskt sett traditionella politiska indikatorer, samt de ovannämnda indikatorernas förhållande till välbefinnande.
Oberoende variablerna av intresse var BNP per capita, arbetslöshet, ekonomisk ojämlikhet, graden av demokrati, korruption och politiskt förtroende.
Vad det beträffar beroende variabeln, sammanfattade och aggregerade jag ett kvantitativt index om välbefinnande, utgående från PERMA-modellen förespråkad inom den positiva psykologin.
Studien gjordes på tidsseriedata för åren 2014-2016. För att förhöja precisionen av resultaten, upprepade jag analysen tre gånger i jämförelser av 66, 39, respektive 27 länder.
Analyser utfördes genom både bivariata- och multipla regressionsanalyser, kontrollerande för inflytandet av de övriga oberoende variablerna.
For this study, my interest revolved around the linkages between three theoretically traditional economic indicators and three theoretically traditional political indicators, and their relationship with Well-being.
The independent variables of interest are BNP per capita, unemployment, economic inequality, democracy, corruption and political trust.
As for the dependent variable, I aggregated a quantitative index on well-being, or "flourishing", based on the PERMA-model, as proposed by Positive Psychology.
The study was conducted on time-series data for the years 2014-2016. In order to increase the precision of the results, the analysis was repeated three times on comparisons of 66, 39 and 27 countries, respectively.
Coefficients of determination were analyzed through both bivariate- and multiple regression analysis, also controlling for the influence of the other independent indicators.