Konstruktioner av våld i nära relationer i finländsk samhällsreklamfilm på Youtube
Engblom, Yvonne Irene (2018)
Engblom, Yvonne Irene
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018080833551
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018080833551
Tiivistelmä
Uppkomsten av sociala problem är en definitionsprocess där vissa tillstånd i samhället stämplas som problematiska. En del av definitionsprocessen kan bestå av t.ex. samhällsreklam – ett verktyg som används av myndigheter och organisationer för att minska, öka eller förändra ett visst beteende. Sociala problem är inte de förmodade tillstånden i sig, utan snarare de aktiviteter som kallas för anspråksformulering som i sin tur leder till legitimeringen av sociala problem.
Avhandlingen behandlar innehållet i finländsk samhällsreklamfilm. Reklamfilmer som handlar om våld i nära relationer analyseras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Frågeställningarna tangerar hur skyldiga, offer och oönskade beteenden framställs samt vilka hjälpmedel som används för att övertala tittarna om att våldet är problematiskt. Återkommande teman i materialet diskuteras. Analysen gjordes i tre steg: överblick, kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Överblicken handlar om 83 reklamfilmer och kartlägger finländsk samhällsreklamfilm. I den kvantitativa innehållsanalysen behandlas 14 reklamfilmer om våld i nära relationer medan den kvalitativa behandlar sex av dem – en reklamfilm av varje producent.
Analysen visar att våld i nära relationer, alkoholbruk och hälsa är de vanligaste temana att producera samhällsreklamfilm om. Reklamfilmernas vanligaste syfte är att minska oönskade beteenden som har med våld i nära relationer att göra. Reklamfilmer om negativa beteenden riktar sig till de skyldiga, medan de om positiva beteenden riktar sig till offren. Producenterna framställer män eller pojkar som skyldiga och kvinnor eller flickor som offer. De skyldiga framställs främst som illvilliga, men okunskap och alkoholbruk används ibland som förklaringar. Statistik och barnens reaktioner används som hjälpmedel för att övertyga tittaren att ett visst beteende är problematiskt. Återkommande teman i samhällsreklamfilmerna är föräldraskap och barndom, där vissa typer av föräldraskap framställs som sämre än andra. Som motsats till dem föreställs exemplariska förhållanden som är eftersträvansvärda när det gäller föräldraskap. Barnen framställs som oskuldsfulla och i behov av hjälp, och att låta bli att hjälpa dem är omoraliskt – barndomen kräver beskyddande.
Innehållet som samhällsreklamernas producenter konstruerar bidrar till att skapa, upprätthålla och förändra sociala problem, åsikter om dem och berättigande av åtgärder mot dem. Sättet som våld i nära relationer framställs på kan ha inverkan på hur samhället hanterar det, vilket betyder att producenterna bär ett visst ansvar. I Finland har det tidigare inte bedrivits forskning om samhällsreklamfilm och dess innehåll. Förhoppningsvis bidrar avhandlingen till fortsatt forskning av anspråksformuleringar om våld i nära relationer och även andra fenomen som stämplats som sociala problem.
Avhandlingen behandlar innehållet i finländsk samhällsreklamfilm. Reklamfilmer som handlar om våld i nära relationer analyseras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Frågeställningarna tangerar hur skyldiga, offer och oönskade beteenden framställs samt vilka hjälpmedel som används för att övertala tittarna om att våldet är problematiskt. Återkommande teman i materialet diskuteras. Analysen gjordes i tre steg: överblick, kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Överblicken handlar om 83 reklamfilmer och kartlägger finländsk samhällsreklamfilm. I den kvantitativa innehållsanalysen behandlas 14 reklamfilmer om våld i nära relationer medan den kvalitativa behandlar sex av dem – en reklamfilm av varje producent.
Analysen visar att våld i nära relationer, alkoholbruk och hälsa är de vanligaste temana att producera samhällsreklamfilm om. Reklamfilmernas vanligaste syfte är att minska oönskade beteenden som har med våld i nära relationer att göra. Reklamfilmer om negativa beteenden riktar sig till de skyldiga, medan de om positiva beteenden riktar sig till offren. Producenterna framställer män eller pojkar som skyldiga och kvinnor eller flickor som offer. De skyldiga framställs främst som illvilliga, men okunskap och alkoholbruk används ibland som förklaringar. Statistik och barnens reaktioner används som hjälpmedel för att övertyga tittaren att ett visst beteende är problematiskt. Återkommande teman i samhällsreklamfilmerna är föräldraskap och barndom, där vissa typer av föräldraskap framställs som sämre än andra. Som motsats till dem föreställs exemplariska förhållanden som är eftersträvansvärda när det gäller föräldraskap. Barnen framställs som oskuldsfulla och i behov av hjälp, och att låta bli att hjälpa dem är omoraliskt – barndomen kräver beskyddande.
Innehållet som samhällsreklamernas producenter konstruerar bidrar till att skapa, upprätthålla och förändra sociala problem, åsikter om dem och berättigande av åtgärder mot dem. Sättet som våld i nära relationer framställs på kan ha inverkan på hur samhället hanterar det, vilket betyder att producenterna bär ett visst ansvar. I Finland har det tidigare inte bedrivits forskning om samhällsreklamfilm och dess innehåll. Förhoppningsvis bidrar avhandlingen till fortsatt forskning av anspråksformuleringar om våld i nära relationer och även andra fenomen som stämplats som sociala problem.
Kokoelmat
- 5141 Sosiologia [22]