Vätskekromatografi kopplad till masspektrometri blivit en populär metod inom många vetenskapsområden för kvantitativ och kvalitativ analys av organiska föreningar. Inom miljökemin används metoden för analys av vattenlösliga föreningar i främst den akvatiska miljön. Min avhandling behandlar tre användningsområden för denna analysmetod.

1)Analys av läkemedelsrester i miljön. Läkemedel är biologiskt aktiva föreningar och förekomsten av dem och deras nedbrytningsprodukter har väckt stort intresse inom ekotoxikologi och andra miljövetenskaper.
I avhandlingen har jag utvecklat en förenklat metod för analys av antibiotika i vattenprov och för att bestämma möjliga nedbrytningsvägar för ett antal olika läkemedel, undersöktes floden Rakkolanjoki i östra Finland. Floden innehåller en hög halt av renat avloppsvatten som härstammar från en enda källa. Koncentrationsmätningar vid olika årstider gav möjligheten att bestämma sannolika nedbrytningsvägar.

2) Analys av narkotika i avloppsvatten. En ny metod för uppskattandet av narkotika konsumtionen i ett väldefinierat geografiskt område som har framlagts under de senaste åren är analys av narkotika rester i avloppsvatten. Inom avhandlingen utfördes analys på prov av vatten från Åbo och Helsingfors och arbetet utgjorde en del av ett större europeisk samarbetsprojekt där konsumtionsmönster jämfördes.

3) Analys Av TBT. En metod för analys av TBT utvecklades. Metoden användes för att mäta TBT halten i sediment, och dess överföring från den akvatiska till den terrestriska miljön via myggor och dess larver. Larverna upptar TBT som ligger i bottensediment och överför sedan föreningen till den terrestriska miljön i vuxenstadiet som myggor.