Från idé till gruva
Leino, Erik (2018)
Leino, Erik
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201802223536
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201802223536
Tiivistelmä
Till ett gruvprojekt hör allt från idén om vilken typ av malm som önskas brytas till efterbehandlingen av den stängda gruvan och dess hjälpområde. Idén om vad som letas efter kan komma från till exempel ett besök på en internationell gruvmässa. Denna idé kan sedan utvecklas till en realitet genom att göra förundersökningar med beaktande av bildningsmiljön. Då en utförlig förundersökning gjorts börjar fältundersökningarna som är ett av de viktigaste stegen i hela projektet. För detta är det fördelaktigt att ha malmletningstillstånd som ger ensamrätt till att utföra prospektering i området. Efter dessa fältundersökningar analyseras mätresultaten och handproven som tagits och det görs ett beslut om det är lönsamt att börja göra noggrannare undersökningar i området. När det slutliga området för djuptgående prospektering valts utförs det borrningar i området för att ta reda på hur malmkropparna går och vilka malmhalter som fyndigheten har. När detta är utfört görs en lönsamhetskalkyl över fyndigheten för att se om det alls är lönsamt att öppna en gruva i området. Då beslutet om öppnande av gruva gjorts är det dags att ansöka om tillstånd för diverse delar av projektet. Detta innefattar gruvtillstånd, gruvsäkerhetstillstånd, miljötillstånd, miljökonsekvensbedömning och andra i lagen föreskrivna tillstånd och undersökningar som krävs för verksamhet i området. Då gruvdriften väl är igång görs det uppföljning av att kraven i de olika tillstånden uppfylls och ändringar i produktionen som inverkar på tillstånden meddelas till behörig myndighet så att tillstånden vid behov kan ändras. Gruvans avslutnings- och efterbehandlingsåtgärder föreskrivs i gruv- och gruvsäkerhetstillstånden och denna åtgärdsplan bör följas. Gruvområdet försätts i ett sådant skick som 143 § (621/2011) i gruvlagen kräver. Ansvaret för området ligger kvar hos den som utfört gruvdrift i området även efter avslutad verksamhet om inte annat bestämts i enlighet med lagar, förordningar och möjligen andra avtal. Slutligen är kommunikation med alla berörda parter en mycket viktig del av alla gruvprojekt.
Kokoelmat
- 1171 Geotieteet [18]