"Life was very good on an Amish farm and there was never any want" : En diskursanalys av bilden av amishfolket i boken The Witch Tree Symbol
Hellström, Jenna (2015)
Åbo Akademi
2015
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201803236120
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201803236120
Tiivistelmä
Sedan 1950-talet har det amerikanska samhället ändrat inställning till amishfolket, en religiös grupp som immigrerade till USA på 1700- och 1800-talen. Den ändrade inställningen har inneburit en ökad synlighet för amishfolket i media och i populärkultur, till exempel i filmer, böcker och dokumentärer. Det existerar en hel del forskning om amishfolket i media och populärkultur och den här avhandlingen utökar forskningen genom att fokusera på en flickbok där amishfolket innehar en viktig biroll. Boken heter The Witch Tree Symbol och är utgiven år 1955. Den är skriven av pseudonymen Carolyn Keene och huvudkaraktären heter Kitty Drew.
I avhandlingen undersöker jag The Witch Tree Symbol genom att göra en diskursanalys. För att kunna göra det krävs det en introduktion till området där den här avhandlingen pro gradu hör hemma, liksom en presentation av amishfolket och av bokens större litterära kontext. Den här avhandlingen pro gradu placeras i området religion, media och populärkultur och inom delområdet religion och populärlitteratur. Bokens större litterära kontext består av de två genrer den anses tillhöra, flickboks- och kriminalgenren, och av bakgrunden till hur Kitty-serien skapades.
Genom en diskursanalys analyserar jag vilka diskurser om amishfolket som finns i boken. Dessutom kopplar jag samman de diskurser jag identifierat om amishfolket i boken med dåtidens samhälle och vilken inställning och vilka diskurser som fanns om amishfolket då. Analysen knyts samman med en diskussion om hur Keene använt sig av amishfolket för att skapa en spännande intrig.
Det visar sig att det finns en diskurs om amishfolket i The Witch Tree Symbol som dominerar i boken. Den dominerande diskursen förmedlar att amishfolket är främmande, exotiskt, annorlunda och fascinerande, men samtidigt finns det också ofördelaktiga företeelser i amishsamhället. Diskursen är således uppbyggd av både positiva och negativa delar, men den positiva delen framträder starkast. I boken finns en klar återspegling av det dåtida samhällets inställning till amishfolket. Det finns också i boken en reflektion av det amerikanska samhället då det gäller religion, nämligen grupperingen i liberala och konservativa.
I avhandlingen undersöker jag The Witch Tree Symbol genom att göra en diskursanalys. För att kunna göra det krävs det en introduktion till området där den här avhandlingen pro gradu hör hemma, liksom en presentation av amishfolket och av bokens större litterära kontext. Den här avhandlingen pro gradu placeras i området religion, media och populärkultur och inom delområdet religion och populärlitteratur. Bokens större litterära kontext består av de två genrer den anses tillhöra, flickboks- och kriminalgenren, och av bakgrunden till hur Kitty-serien skapades.
Genom en diskursanalys analyserar jag vilka diskurser om amishfolket som finns i boken. Dessutom kopplar jag samman de diskurser jag identifierat om amishfolket i boken med dåtidens samhälle och vilken inställning och vilka diskurser som fanns om amishfolket då. Analysen knyts samman med en diskussion om hur Keene använt sig av amishfolket för att skapa en spännande intrig.
Det visar sig att det finns en diskurs om amishfolket i The Witch Tree Symbol som dominerar i boken. Den dominerande diskursen förmedlar att amishfolket är främmande, exotiskt, annorlunda och fascinerande, men samtidigt finns det också ofördelaktiga företeelser i amishsamhället. Diskursen är således uppbyggd av både positiva och negativa delar, men den positiva delen framträder starkast. I boken finns en klar återspegling av det dåtida samhällets inställning till amishfolket. Det finns också i boken en reflektion av det amerikanska samhället då det gäller religion, nämligen grupperingen i liberala och konservativa.