"Det är personer som samarbetar": Dialog, samarbete och konflikt inom folkdansfältet i Finland och Norden
Westerholm, Bettina (2016)
Åbo Akademi
2016
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2017121355791
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2017121355791
Tiivistelmä
Avhandlingen handlar om berättande om samarbete inom folkdansfältet i Finland och Norden med fokus på konflikter som uppkommer i samarbetet inom och mellan folkdansorganisationer. Organisationerna som framhävs i avhandlingen är Suomalaisen Kansantanssin Ystävät (SKY), Finlands Svenska Folkdansring (FSF) och Förbundet Nordlek. Materialet som undersökts består av tre tematiska djupintervjuer med personer som är eller har varit aktiva inom organisa¬tionerna. Intervjuerna transkriberades etnopoetiskt för att behålla samtalets karaktär, och det är dessa transkriberingar som fungerat som det huvudsakliga analysmaterialet.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur samarbetet inom och mellan organisationerna framställs i intervjuerna. Jag frågar mig hurdana typer av konflikter som enligt informanterna uppkommit i samarbetet och på vilka sätt informanterna berättar om dessa konflikter. Som analysmetod valde dialogisk berättelseanalys, vilket betyder att fokus ligger såväl på det som berättades som på hur det berättades. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av dialog och konfliktteori. De valdes efter att de första delarna av analysen, det vill säga då intervjuerna och transkriberingarna, var gjorda, och det framkom mönster i materialet.
I intervjuerna framkom fem huvudsakliga teman: organisation, sociala relationer, språk och kommunikation, tradition, samt intresse. Organisatoriska konflikter handlade om oklara riktlinjer och strukturella problem. De dominerade i intervjuerna och fungerade som en röd tråd genom dem. Vikten av fungerande sociala relationer betonades, eftersom det aldrig är organisationer som samarbetar sinsemellan, utan det handlar om personer. Språk och kommunikation fick en framträdande roll såväl i nordiska som finländska sammanhang. I nordiska sammanhang handlade det om att hitta ett gemensamt språk för att förstå varandra, medan det i finländska sammanhang drogs paralleller till språkstriderna i början av 1900-talet och hur de påverkade samarbetet mellan finlandssvenskarna och de finskspråkiga. Vad kommunikation beträffar framkom det att exempelvis det nordiska samarbetet har blivit betydligt smidigare i och med teknologins framfart. Sist men inte minst togs två mer känslo- och värdeladdade teman upp i form av tradition och intresse. Traditionsdiskussionerna handlade om vem som äger tradition, vad man får göra med den, vem som bestämmer vad som är rätt och fel att göra med den och så vidare. Det sjunkande intresset för folkdans var ett orosmoment.
Samtliga informanter var ense om att samarbete är positivt och att det behövs. Drivkraften bakom detta är det gemensamma intresset för folkdans och en vilja att det ska fortleva.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur samarbetet inom och mellan organisationerna framställs i intervjuerna. Jag frågar mig hurdana typer av konflikter som enligt informanterna uppkommit i samarbetet och på vilka sätt informanterna berättar om dessa konflikter. Som analysmetod valde dialogisk berättelseanalys, vilket betyder att fokus ligger såväl på det som berättades som på hur det berättades. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av dialog och konfliktteori. De valdes efter att de första delarna av analysen, det vill säga då intervjuerna och transkriberingarna, var gjorda, och det framkom mönster i materialet.
I intervjuerna framkom fem huvudsakliga teman: organisation, sociala relationer, språk och kommunikation, tradition, samt intresse. Organisatoriska konflikter handlade om oklara riktlinjer och strukturella problem. De dominerade i intervjuerna och fungerade som en röd tråd genom dem. Vikten av fungerande sociala relationer betonades, eftersom det aldrig är organisationer som samarbetar sinsemellan, utan det handlar om personer. Språk och kommunikation fick en framträdande roll såväl i nordiska som finländska sammanhang. I nordiska sammanhang handlade det om att hitta ett gemensamt språk för att förstå varandra, medan det i finländska sammanhang drogs paralleller till språkstriderna i början av 1900-talet och hur de påverkade samarbetet mellan finlandssvenskarna och de finskspråkiga. Vad kommunikation beträffar framkom det att exempelvis det nordiska samarbetet har blivit betydligt smidigare i och med teknologins framfart. Sist men inte minst togs två mer känslo- och värdeladdade teman upp i form av tradition och intresse. Traditionsdiskussionerna handlade om vem som äger tradition, vad man får göra med den, vem som bestämmer vad som är rätt och fel att göra med den och så vidare. Det sjunkande intresset för folkdans var ett orosmoment.
Samtliga informanter var ense om att samarbete är positivt och att det behövs. Drivkraften bakom detta är det gemensamma intresset för folkdans och en vilja att det ska fortleva.