Den svenska skolslöjden : En studie om slöjdämnets utveckling och nuläge i Sverige

Abstract

Studiens syfte är att klargöra hur den svenska skolslöjden har utvecklats och format sig, samt att belysa de utmaningar som skolslöjden står inför i nuläget. Resultatet av denna studie kan vara en resurs för slöjdlärare och andra slöjdintresserade personer som vill få en fördjupad insyn i svensk skolslöjd. Studien avgränsas till skolslöjdens historia och utveckling för att utreda nuläget. Fokus ligger på trä- och metallslöjd. Forskningsfrågorna för denna studie är: 1. Vad kännetecknar svensk skolslöjd? 2. Hur argumenteras det kring svensk skolslöjd under 2010-talet?

Till studien användes den fenomenografiska forskningsansatsen eftersom syftet var att få en djupare förståelse för slöjdämnet. Data samlades in med hjälp av intervjuer. De valda informanterna är fem till antalet och alla informanter har en professionell koppling till skolslöjd. Intervjuerna spelades in och analyserades genom meningskategorisering. Resultaten visar att slöjdämnet i Sverige anses vara ett ämne som är viktigt för alla elever, men det finns också synpunkter på att slöjd är ett ämne som inte är taget på allvar och att ämnet är lite omodernt. Som skolämne utvecklar slöjden personliga egenskaper såsom kreativitet, problemlösning och materialkännedom, men om det är för stort och ensidig fokus på att lära sig hantverk kan de andra aspekterna lätt glömmas bort. Eleverna har ofta svårt att uppfatta vad de har lärt sig när de gjort en slöjdprodukt och slöjdföremålet skymmer lätt den process som föregått. Enligt resultaten i denna studie har slöjdlärarna i Sverige utvecklats från att ha varit hantverkare till att de har börjat se andra kunskaper som slöjden utvecklar hos eleven. Detta anses bero på att de äldre slöjdlärarna ofta hade en yrkesverksam bakgrund utan kunskap om alla andra kunskaper som slöjd kan utveckla hos eleverna. Lärare som är utbildade på 2010-talet har bättre kännedom om de mer allmänbildande och personlighetsutvecklande kunskaperna, som slöjd utvecklar, och därför har ämnet ett brett och viktigt innehåll. Förståelsen för processtänket är begränsat och människor tror i allmänhet att slöjdföremålet är målet med undervisningen, och inte att eleven i första hand lär sig lösa ett problem. Slöjdlärarna sitter sällan med på till exempel föräldrasamtal för att förklara varför slöjd är viktigt i skolan. Det är viktigt att lärarna är tydliga med att förklara vilka förmågor slöjd utvecklar. För att eleverna ska se nyttan med slöjd, bör skolan utbilda dem så att de vet vad de gör i slöjden och varför. Men eftersom det finns många obehöriga slöjdlärare i Sverige, blir det en stor variation i undervisningen. Resultaten i denna studie visar att en förankring i en yrkesprofession och en utbildning ger läraren beredskap och argument för att försvara ämnets position i utbildning. Det behövs en enad profession kring slöjdämnet som försvarar ämnet, och det är utbildade lärare. Ett annat problem för skolslöjden i Sverige är att det finns för litet forskning om ämnet och att inte slöjd är ett eget vetenskapsområde i lärarhögskolan. Nygren-Landgärds (2003) menar att när slöjdläraren kan reflektera kring sitt undervisningsämne utgående från ett akademiskt tankesätt höjs också slöjdämnets status. Därför är forskningsbaserad slöjdkunskap och en akademiserad slöjdlärarutbildning viktig för slöjdens utveckling och överlevnad i skolan.