Elevers upplevelser av Move!-mätningar i årskurs 6–9
Karlsson, Sami (2017)
Karlsson, Sami
Åbo Akademi
2017
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaistakäyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201706197376
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201706197376
Tiivistelmä
Move! är ett landsomfattande datainsamlings- och uppföljningssystem för elever i den grundläggande utbildningen i Finland. Move! mäter elevernas fysiska funktionsförmåga och är avsett för elever i årskurs 5 och 8. Att mäta elevers fysiska funktionsförmåga innebär att elevers fysiska kondition, uthållighet, muskelstyrka, snabbhet, rörlighet, motoriska och koordinativa färdigheter mäts med hjälp av åtta olika mätningsmoment. Move! är utvecklat för att stöda elevers välbefinnande. Move!-systemet och mätningarna togs officiellt i bruk i hela Finland från och med hösten 2016.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i årskurs 6–9 upplever Move!-mätningarna. Avhandlingen har sex forskningsfrågor. Dessa är:
1. Hur upplever eleverna Move!-mätningarna?
2. Hur upplever eleverna de olika mätningsmomenten i Move!-mätningarna?
3. Hur bra försökte eleverna utföra Move!-mätningarna?
4. Hur ansträngande är Move!-mätningarna enligt eleverna?
5. Vilket moment tyckte eleverna minst och mest om i Move!-mätningarna?
6. Finns det ett samband mellan elevernas upplevda ansträngningsnivå och deras helhetsupplevelse av Move!-mätningarna?
Forskningsfrågorna har analyserats med hjälp av bakgrundsvariablerna kön, årskurs och BMI. I undersökningen deltog 87 finskspråkiga elever, 47 pojkar och 40 flickor, från årskurserna 6–9. En kvantitativ forskningsansats har använts för undersökningen. Datainsamlingen har skett med hjälp av en elektronisk enkät som är utformad av forskningscentret LIKES.
Resultaten visar att eleverna huvudsakligen hade positiva upplevelser av Move!-mätningarna. Pojkarna hade överlag en positivare helhetsupplevelse än flickorna. Elevernas årskurs hade betydelse för hur eleverna upplevde Move!-mätningarna. Eleverna i årskurs 7–8 hade positivare upplevelser av Move!-mätningarna än eleverna i årskurs 6 och 9. BMI-värde hade en relation till hur eleverna upplevde mätningarna. Ju mindre BMI-värde eleverna hade desto positivare upplevelser hade de av Move!-mätningarna. Överlag hade eleverna positiva upplevelser av de olika mätningsmomenten i Move!. Det minst omtyckta mätningsmomentet i Move! var 20 meters skyttellöpning och den skapade mest negativa upplevelser bland eleverna. Flickor och pojkar hade olika upplevelser av innehållet i Move!. Flickorna hade positivare upplevelser i mätningsmoment som mäter kroppens rörlighet, medan pojkarna tyckte mest om 5-steg utan ansats och armpress. Eleverna tog Move!-mätningarna på allvar och största delen av dem försökte göra sitt bästa i mätningarna. Pojkarna försökte aningen mera än flickorna. Både flickorna och pojkarna tyckte att Move!-mätningarna är ansträngande. Det fanns inget samband mellan elevernas upplevda ansträngningsnivå och helhetsupplevelse av Move!-mätningarna. Detta betyder att fastän den upplevda ansträngningsnivån skulle öka ändras inte elevernas helhetsupplevelse.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i årskurs 6–9 upplever Move!-mätningarna. Avhandlingen har sex forskningsfrågor. Dessa är:
1. Hur upplever eleverna Move!-mätningarna?
2. Hur upplever eleverna de olika mätningsmomenten i Move!-mätningarna?
3. Hur bra försökte eleverna utföra Move!-mätningarna?
4. Hur ansträngande är Move!-mätningarna enligt eleverna?
5. Vilket moment tyckte eleverna minst och mest om i Move!-mätningarna?
6. Finns det ett samband mellan elevernas upplevda ansträngningsnivå och deras helhetsupplevelse av Move!-mätningarna?
Forskningsfrågorna har analyserats med hjälp av bakgrundsvariablerna kön, årskurs och BMI. I undersökningen deltog 87 finskspråkiga elever, 47 pojkar och 40 flickor, från årskurserna 6–9. En kvantitativ forskningsansats har använts för undersökningen. Datainsamlingen har skett med hjälp av en elektronisk enkät som är utformad av forskningscentret LIKES.
Resultaten visar att eleverna huvudsakligen hade positiva upplevelser av Move!-mätningarna. Pojkarna hade överlag en positivare helhetsupplevelse än flickorna. Elevernas årskurs hade betydelse för hur eleverna upplevde Move!-mätningarna. Eleverna i årskurs 7–8 hade positivare upplevelser av Move!-mätningarna än eleverna i årskurs 6 och 9. BMI-värde hade en relation till hur eleverna upplevde mätningarna. Ju mindre BMI-värde eleverna hade desto positivare upplevelser hade de av Move!-mätningarna. Överlag hade eleverna positiva upplevelser av de olika mätningsmomenten i Move!. Det minst omtyckta mätningsmomentet i Move! var 20 meters skyttellöpning och den skapade mest negativa upplevelser bland eleverna. Flickor och pojkar hade olika upplevelser av innehållet i Move!. Flickorna hade positivare upplevelser i mätningsmoment som mäter kroppens rörlighet, medan pojkarna tyckte mest om 5-steg utan ansats och armpress. Eleverna tog Move!-mätningarna på allvar och största delen av dem försökte göra sitt bästa i mätningarna. Pojkarna försökte aningen mera än flickorna. Både flickorna och pojkarna tyckte att Move!-mätningarna är ansträngande. Det fanns inget samband mellan elevernas upplevda ansträngningsnivå och helhetsupplevelse av Move!-mätningarna. Detta betyder att fastän den upplevda ansträngningsnivån skulle öka ändras inte elevernas helhetsupplevelse.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]