Kyrönjoen vesistötyöt, Kasvillisuuskartoitus 2016
Koivisto, Anna-Maria (2017-05)
Koivisto, Anna-Maria
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus
05 / 2017
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-572-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-572-6
Tiivistelmä
Kasvillisuuskartoitusta varten Ilmajoella sijaitsevan Koskenkorvan padon ja Seinäjoen Ylistarossa sijaitsevan Malkakosken padon välinen Kyrönjoki jaettiin kolmeen osa-alueeseen. Kullekin osa-alueelle sijoitettiin 10 kartoituslinjaa ja yksi koeala. Osa-alueella 1 ei ole tehty laajamittaisia vesistötöitä. Osa-alueella 2 rantaluiskaa on perattu ja rakennettu penkereitä vuosina 1981-1985. Osa-alueella 3 rantaluiska on perattu ja penkereet rakennettu vuosina 1997-2001. Malkakosken padotusvaikutus ulottui kaikille osa-alueille, mutta oli voimakkain osa-alueella 3.
Eri tutkimusmenetelmillä saatiin pääkohdiltaan varsin samankaltaiset tulokset: yleisimpiä vedessä kasvavia lajeja vuonna 2016 olivat järvikorte osa-alueella 1, viiltosara ja vesitatar osa-alueella 2 ja leveäosmankäämi, uistinvita, viiltosara sekä vesitatar osa-alueella 3. Viittä eri lajia havaittiin kaikilla osa-alueilla. Nämä lajit olivat järvikorte, uistinvita, ulpukka, vesitatar ja viiltosara.
Leveäosmankäämiä havaittiin vain osa-alueella 3 ja se oli siellä yleinen. Kun vedenpintaa nostettiin, perattua kasvitonta luiskaa jäi veden alle ja rantaveteen syntyi vapaata kasvualustaa. Leveäosmankäämi on hyötynyt tilanteesta, sillä se leviää nopeasti keveiden siementensä avulla kasvittomille alueille. Vesitatarkasvustot ovat keskittyneet osa-alueille 2 ja 3. Vesitattaret olivat saattaneet kasvaa vesirajassa ennen vedenpinnan nostoa ja säästyneet perkauksen yhteydessä. Vedenpinnan noston jälkeen vesitattaret ovat jatkaneet kasvuaan kelluslehtisenä muotona. Ulpukan kasvustot olivat suurimmat osa-alueella 1 ja pienimmät osa-alueella 2. Vaikka osa-alueella 1 ei ole tehty vesistötöitä, Malkakosken padotusvaikutuksen takia ulpukkakasvustot näyttäisivät vähentyneen Malkakosken rakentamista edeltävään tilaan nähden. Uistinvita on yleistynyt vuoden 2009 jälkeen erityisesti osa-alueella 3. Uistinvitaa ja vesitatarta kasvaa osa-alueilla 2 ja 3, joten kelluslehtisinä ne kompensoivat jonkin verran ulpukan vähäisyyttä kalojen poikastuotannon kannalta.
Vesikasvillisuus vaikuttaa levittäytyneen vuodesta 2012 vuoteen 2016 mennessä osa-alueella 3. Levittäytyminen osa-alueella 3 on luultavasti helpompaa kuin muilla alueilla, koska rantaveteen syntyi matalaa kasvitonta aluetta perkausten vuoksi. För vegetationskarteringens syfte delades Kyro älv på avsnittet mellan Koskenkorva damm i Ilmajoki och Malkakoski damm i Ylistaro i Seinäjoki in i tre delområden. I varje delområde placerades 10 karteringslinjer och en försöksareal. I delområde 1 har inga omfattande vattendragsarbeten utförts. I delområde 2 har strandslänten rensats och vallar har byggt under åren 1981-1985. I delområde 3 har strandslänten rensats och vallar har byggts åren 1997-2001. Malkakoski damms uppdämmande effekt sträckte sig till alla delområden, men den var kraftigast i delområde 3.
Olika undersökningsmetoder gav i huvudsak tämligen samma resultat: de vanligaste växtarterna som växer i vatten var år 2016 sjöfräken i delområde 1, vasstarr och vattenpilört i delområde 2 och bredkaveldun, gäddnate, vasstarr och vattenpilört i delområde 3. Fem växtarter påträffades i alla delområden, dvs. sjöfräken, gäddnate, gul näckros, vattenpilört och vasstarr.
Bredkaveldun påträffades endast i delområde 3, där den var allmän. När vattenytan höjdes, hamnade den rensade växtfria slänten under vatten och det uppstod fritt växtunderlag i strandvattnet. Bredkaveldunen har dragit nytta av situationen, eftersom den sprider sig snabbt till växtfria områden med hjälp av sina lätta frön. Bestånden av vattenpilört var koncentrerade till delområdena 2 och 3. Vattenpilörten kan ha vuxit i vattenlinjen innan vattenytan höjdes och klarat sig i samband med rensningen. Efter att vattenytan höjdes har vattenpilörten fortsatt att växa i flytbladsform. Bestånden av gul näckros var störst i delområde 1 och minst i delområde 2. Trots att inga vattendragsarbeten har utförts i delområde 1, ser bestånden av gul näckros ut att ha minskat på grund av Malkakoski damms uppdämmande effekt i förhållande till situationen innan dammen byggdes. Gäddnate har blivit vanligare efter år 2009 i synnerhet i delområde 3. Gäddnate och vattenpilört växer i delområdena 2 och 3, vilket betyder att de i egenskap av flytbladsväxter kompenserar bortfallet av gul näckros med avsikt på fiskarnas yngelproduktion.
Från år 2012 till 2016 ser vattenvegetationen ut att ha spritt sig i delområde 3. Spridningen i delområde 3 är sannolikt lättare än i andra delområden, eftersom det uppstod grunt, växtfritt område i strandvattnet på grund av rensningarna.
Eri tutkimusmenetelmillä saatiin pääkohdiltaan varsin samankaltaiset tulokset: yleisimpiä vedessä kasvavia lajeja vuonna 2016 olivat järvikorte osa-alueella 1, viiltosara ja vesitatar osa-alueella 2 ja leveäosmankäämi, uistinvita, viiltosara sekä vesitatar osa-alueella 3. Viittä eri lajia havaittiin kaikilla osa-alueilla. Nämä lajit olivat järvikorte, uistinvita, ulpukka, vesitatar ja viiltosara.
Leveäosmankäämiä havaittiin vain osa-alueella 3 ja se oli siellä yleinen. Kun vedenpintaa nostettiin, perattua kasvitonta luiskaa jäi veden alle ja rantaveteen syntyi vapaata kasvualustaa. Leveäosmankäämi on hyötynyt tilanteesta, sillä se leviää nopeasti keveiden siementensä avulla kasvittomille alueille. Vesitatarkasvustot ovat keskittyneet osa-alueille 2 ja 3. Vesitattaret olivat saattaneet kasvaa vesirajassa ennen vedenpinnan nostoa ja säästyneet perkauksen yhteydessä. Vedenpinnan noston jälkeen vesitattaret ovat jatkaneet kasvuaan kelluslehtisenä muotona. Ulpukan kasvustot olivat suurimmat osa-alueella 1 ja pienimmät osa-alueella 2. Vaikka osa-alueella 1 ei ole tehty vesistötöitä, Malkakosken padotusvaikutuksen takia ulpukkakasvustot näyttäisivät vähentyneen Malkakosken rakentamista edeltävään tilaan nähden. Uistinvita on yleistynyt vuoden 2009 jälkeen erityisesti osa-alueella 3. Uistinvitaa ja vesitatarta kasvaa osa-alueilla 2 ja 3, joten kelluslehtisinä ne kompensoivat jonkin verran ulpukan vähäisyyttä kalojen poikastuotannon kannalta.
Vesikasvillisuus vaikuttaa levittäytyneen vuodesta 2012 vuoteen 2016 mennessä osa-alueella 3. Levittäytyminen osa-alueella 3 on luultavasti helpompaa kuin muilla alueilla, koska rantaveteen syntyi matalaa kasvitonta aluetta perkausten vuoksi.
Olika undersökningsmetoder gav i huvudsak tämligen samma resultat: de vanligaste växtarterna som växer i vatten var år 2016 sjöfräken i delområde 1, vasstarr och vattenpilört i delområde 2 och bredkaveldun, gäddnate, vasstarr och vattenpilört i delområde 3. Fem växtarter påträffades i alla delområden, dvs. sjöfräken, gäddnate, gul näckros, vattenpilört och vasstarr.
Bredkaveldun påträffades endast i delområde 3, där den var allmän. När vattenytan höjdes, hamnade den rensade växtfria slänten under vatten och det uppstod fritt växtunderlag i strandvattnet. Bredkaveldunen har dragit nytta av situationen, eftersom den sprider sig snabbt till växtfria områden med hjälp av sina lätta frön. Bestånden av vattenpilört var koncentrerade till delområdena 2 och 3. Vattenpilörten kan ha vuxit i vattenlinjen innan vattenytan höjdes och klarat sig i samband med rensningen. Efter att vattenytan höjdes har vattenpilörten fortsatt att växa i flytbladsform. Bestånden av gul näckros var störst i delområde 1 och minst i delområde 2. Trots att inga vattendragsarbeten har utförts i delområde 1, ser bestånden av gul näckros ut att ha minskat på grund av Malkakoski damms uppdämmande effekt i förhållande till situationen innan dammen byggdes. Gäddnate har blivit vanligare efter år 2009 i synnerhet i delområde 3. Gäddnate och vattenpilört växer i delområdena 2 och 3, vilket betyder att de i egenskap av flytbladsväxter kompenserar bortfallet av gul näckros med avsikt på fiskarnas yngelproduktion.
Från år 2012 till 2016 ser vattenvegetationen ut att ha spritt sig i delområde 3. Spridningen i delområde 3 är sannolikt lättare än i andra delområden, eftersom det uppstod grunt, växtfritt område i strandvattnet på grund av rensningarna.
Kokoelmat
- Raportteja [1087]