Hållbar utveckling i den finländska lärarutbildningen : politisk retorik eller verklighet?

Abstract

Syftet med avhandlingen är att kartlägga hur hållbar utveckling och dess olika dimensioner har integrerats i lärarutbildningen i Finland i förhållande till vad som står skrivet i olika nationella och internationella politiska styrdokument. Hur bereds de blivande finländska klasslärarna för uppgiften att utbilda för hållbar utveckling? Vilka kunskaper kring hållbar utveckling besitter lärarutbildarna?

Begreppet hållbar utveckling och dess olika dimensioner behandlas ingående i den teoretiska referensramen i och med att begreppet och de dimensioner man kan härleda ur begreppet utgör centrala begrepp i den empiriska undersökningen. Olika internationella och nationella styrdokument behandlas för att möjliggöra jämförelsen mellan vad som skrivs i dessa dokument och vad som sker i verkligheten. Några möjliga förändringsmodeller presenteras, utvecklingen av en pedagogik för hållbar utveckling diskuteras samt tidigare forskning på området refereras inom den teoretiska referensramen.

Avhandlingens empiriska studie har delats in i tre delstudier. I den första delstudien har tre finländska universitets lärarutbildningsinstitutioner valts ut för att undersökas. De tre utvalda universitetens strategier och lärarutbildningsinstitutionernas handböcker har analyserats genom en innehållsanalys för att ge en bild av hur och i vilka sammanhang begreppet hållbar utveckling används. Den andra delstudien utgörs av några frågor riktade till de utvalda universitetens studiekanslier. Delstudie tre består av en enkät riktad till samtliga lärarutbildare i Finland för att erhålla kunskap om hur lärarutbildarna ser på hållbar utveckling.

Delstudie ett visar att begreppet hållbar utveckling inte tangeras i någon större omfattning i universitetens strategier och studiehandböcker för klasslärare. Delstudie två ger vid handen att klasslärarstuderande i Finland har lite olika möjlighet att välja miljöpedagogik som biämne eller fritt valbara studier. Delstudie tre som koncentreras kring de finländska lärarutbildarnas kunskaper och åsikter om hållbar utveckling ger indikationer om att de finländska lärarutbildarna inte besitter några större kunskaper i hållbar utveckling. Man kan till och med skönja en tendens till negativ inställning till hållbar utveckling hos de finländska lärarutbildarna. En oroväckande stor del av lärarutbildarna anser att hållbar utveckling inte berör dem eller deras undervisning.

Resultaten av de empiriska delstudierna antyder att hållbar utveckling i den finländska lärarutbildningen till stor del är politisk retorik, inte verklighet. Dagens finländska klasslärarstuderande får inte kunskaper i hållbar utveckling och dess olika dimensioner i någon större utsträckning genom lärarutbildningen.

The purpose of this dissertation is to identify how sustainable development and its dimensions have been integrated into teacher education in Finland in relation to what is written in various national and international policy documents. How is the prospective Finnish classroom teachers prepared for the task of educating for sustainable development? What kind of knowledge on sustainable development possesses teacher educators?

The concept of sustainable development and its dimensions are well covered within the theoretical framework as the concept and the dimensions can be inferred from the concept are key concepts in the analysis. Various international and national policy documents are processed to enable comparison between what is written in these documents and what happens in reality. Some possible change models are presented, the development of education for sustainable development is discussed and previous research in the field is referenced within the theoretical framework.

The empirical study in the thesis has been divided into three parts. In the first study, three Finnish universities teacher institutions were selected for examination. The three selected university strategies and teacher training institutions' manuals have been analyzed through a content analysis to give an idea of how and in what context the concept of sustainable development is used. The second study consists of some questions directed to the selected universities' study cabinets. Study three consists of a survey directed to all teacher educators in Finland to obtain knowledge of how teacher educators look at sustainable development.

Study one shows that the concept of sustainable development is not touched on to any great extent in university strategies and study guides for classroom teachers. Study two shows that the class teacher students in Finland have slightly different ability to chooce environmental education as minor or elective studies. Study three centered on the Finnish teacher educators knowledge and views on sustainable development, provide indications that the Finnish teacher educators do not possess any greater knowledge of sustainable development. One can even discern a tendency towards negative attitude towards sustainable development of the Finnish teacher educators. An alarmingly large proportion of teacher educators believe that sustainable development does not affect them or their teachings.

The results of the partstudies indicate that sustainable development in the Finnish teacher education is largely political rhetoric, not reality. Today's Finnish class student teachers are not provided with knowledge in sustainable development and its various dimensions to any great extent through the teachereducation.