"Var man brageit så hörde man till familjen och då skulle man vara med, alltid" : en studie av föreningen Brage i Vasa r.f. ur ett familjeperspektiv
Reini, Annica (2014)
Åbo Akademi
2014
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaistakäyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016092123978
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016092123978
Tiivistelmä
Detta är en studie om föreningen Brage i Vasa r.f. ur ett familjeteoretiskt perspektiv. Syftet med denna undersökning är att studera hur föreningsmedlemmarna vid Brage upplever föreningen och sammanhållningen inom den med utgångspunkt i ett tillbakablickande material bestående av intervjuer och frågelistsvar. Bisyftet med studien är att identifiera orsaker till varför föreningen har stora svårigheter att hitta nya medlemmar.
Materialet dominerades av en stundvis känsloladdad diskussion om en Bragefamilj och jag har därför låtit materialet styra valet av teori och metod. Jag använder två metoder parallellt, dekonstruktion och närläsning som bildar tolkningsverktyget i analysen. Dekonstruktion innebär att jag gör en tolkning av materialet, där jag söker efter dolda antaganden och ger dem en ny innebörd genom att placera dem i ett nytt sammanhang (familjekontext). Närläsning innebär att jag läser materialet om och om igen och fäster uppmärksamhet vid återkommande motiv, närliggande teman och underliggande betydelser.
Jag reflekterar över vad Bragefamiljen kännetecknas av och hur föreningsmedlemmar kan inkluderas i den. Efter det gör jag en fördjupning i ämnet genom att analysera materialet utgående från hem, kärlek arbete och tid. Dessa är begrepp som är nära förknippade med familjen och kan anses vara beståndsdelar till det som skapar och upprätthåller familjen. Som en röd tråd genom hela studien har en feministisk kritik genomsyrat analysen.
Utgående från materialet har jag kunnat konstatera att sagesmännen har ett familistiskt förhållningssätt till familjen och till Brage, vilket innebär att de lever i så kallade romantiska förhållanden som kännetecknas av livslång kärlek och av ett uppoffrande för den andra partnern och ett uppoffrande för familjen. De har lättare att godkänna en förpliktande föreningskultur än vad yngre människor har som representanter för det individualistiska synsättet av familjen och den rena relationen.
Materialet dominerades av en stundvis känsloladdad diskussion om en Bragefamilj och jag har därför låtit materialet styra valet av teori och metod. Jag använder två metoder parallellt, dekonstruktion och närläsning som bildar tolkningsverktyget i analysen. Dekonstruktion innebär att jag gör en tolkning av materialet, där jag söker efter dolda antaganden och ger dem en ny innebörd genom att placera dem i ett nytt sammanhang (familjekontext). Närläsning innebär att jag läser materialet om och om igen och fäster uppmärksamhet vid återkommande motiv, närliggande teman och underliggande betydelser.
Jag reflekterar över vad Bragefamiljen kännetecknas av och hur föreningsmedlemmar kan inkluderas i den. Efter det gör jag en fördjupning i ämnet genom att analysera materialet utgående från hem, kärlek arbete och tid. Dessa är begrepp som är nära förknippade med familjen och kan anses vara beståndsdelar till det som skapar och upprätthåller familjen. Som en röd tråd genom hela studien har en feministisk kritik genomsyrat analysen.
Utgående från materialet har jag kunnat konstatera att sagesmännen har ett familistiskt förhållningssätt till familjen och till Brage, vilket innebär att de lever i så kallade romantiska förhållanden som kännetecknas av livslång kärlek och av ett uppoffrande för den andra partnern och ett uppoffrande för familjen. De har lättare att godkänna en förpliktande föreningskultur än vad yngre människor har som representanter för det individualistiska synsättet av familjen och den rena relationen.