Selaus nimekkeen mukaan kokoelmassa 6163 Logopedia
Viitteet 4-23 / 74
-
Barns tidiga sömnvanor och ordförrådsutveckling upp till 2 års ålder
(Åbo Akademi, 2020)Ordförrådsutveckling är en central del av barnets språkinlärning och sätter en grund för senare språkförmåga och akademisk framgång. Det är viktigt att förstå hur barn tillägnar sig sitt ordförråd och vilka faktorer som ...Embargo till 5.3.2021 -
Betydelsen av bakgrundsfaktorer för skillnader i läsförmåga hos finlandssvenska förstaklassare
(Åbo Akademi, 2019)Innan skolstarten har en del barn redan hunnit knäcka avkodningsprincipen och börjat utveckla läsflyt. Samtidigt finns det barn som vid skolstarten ännu inte fullständigt behärskar språkljuden eller känner igen bokstäverna. ... -
Boendepersonalens upplevda kunskaper om och negativa känslor av dysfagi : intellektuella funktionsnedsättningar och äldre
(2023)Tidigare forskning visar att vårdgivare har bristfällig kunskap om dysfagi och hur man stödjer personer med dysfagi i matsituationer. Det finns få studier som undersöker vårdgivarnas upplevelse av kunskap och negativa ...Embargo 12.5.2024 asti -
Copingstrategier hos personer med röstproblem
(2023)Röstproblem är vanligt förekommande, särskilt hos personer som har röstkrävande yrken. Röstproblem kan påverka många aspekter av en persons liv och kan medföra stor stress hos personen. I stressfyllda situationer försöker ... -
Cultural competence in speech-language pathology : Finnish speech language pathologists’ experience of cultural competence in service delivery
(2022)It is expected of speech-language pathologists (SLPs) to be able to act in multilingual and multicultural contexts. SLPs are required to have the ability to identify their limits in language proficiency and cultural knowledge ... -
"Definitivt skulle det vara bra med en modell för hur flerspråkiga barn skall bedömas språkligt" : Finländska talterapeuters kunskap och upplevelser kring arbete med flerspråkiga barn med språkstörning
(2021)Flerspråkiga barn som kommer till talterapi för utredning av sin språkförmåga är en växande klientgrupp i Finland. Tidigare studier har visat att språkutredning och talterapi för denna klientgrupp är tidskrävande och ... -
Den subjektiva upplevelsen av kommunikationsförmåga och delaktighet hos personer med afasi
(Åbo Akademi, 2019)I välfärdsstater växer prevalensen av stroke och därmed är personer med afasi en växande klientgrupp för talterapeuter. I afasirehabilitering bör man koncentrera sig på att förbättra de kommunikativa funktionerna, men ... -
Distanstalterapi för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - Upplevelser och attityder hos talterapeuter och vårdnadshavare
(2022)Distanstalterapi är talterapi som ges på distans genom ett tekniskt hjälpmedel. Det rekommenderas att barnklienter har en distansassistent under distanstalterapin, som hjälper till med övningarna och tekniken. Neuropsykiatriska ... -
Do social cognition and psychosocial functioning predict pragmatic language abilities in people with MS?
(2023)Pragmatic language ability deficits as well as associations with social cognition, fatigue and depression have been found in people with multiple sclerosis (MS) in recent studies. This thesis aimed to provide further ...Embargo 9.5.2027 asti -
Effekten av AKK-utbildning för Kårkullapersonal i Östra Nyland
(Åbo Akademi, 2019) -
Effekten av intensivrehabilitering vid kronisk afasi : Kommunikationsförmåga och subjektiva upplevelser hos deltagare och deras närstående
(Åbo Akademi, 2020)Prevalensen för personer som drabbas av stroke ökar för varje år. Ungefär en tredjedel av alla som får en stroke drabbas av afasi, vilket även leder till en ökad prevalens av personer som lever med afasi. Afasi definieras ... -
Effekten av LSVT-inspirerad talterapi i grupp för personer med Parkinsons sjukdom
(2022)Parkinsons sjukdom (PS) är en progredierande neurodegenerativ sjukdom som även kan påverka tal- och röstfunktioner. Lee Silverman Voice Treatment (LSVT) är en terapimetod utvecklad för röstproblem som uppstår till följd ... -
Ergoterapi och AKK : Kartläggning av ergoterapeuters kännedom om alternativa och kompletterande kommunikationssätt
(2023)Ergoterapi grundar sig på aktivitetsvetenskap där man forskar i faktorer som möjliggör aktivitet och vad människor gör i sitt vardagsliv och hur dessa funktioner påverkar och blir påverkade av hälsa, välbefinnandet och ... -
Finlandssvensk vårdpersonals kunskap om sväljningssvårigheter och stöd av talterapeut : Förvärvade sväljningssvårigheter
(2023)Embargo 2.11.2024 asti -
Finländska talterapeuters upplevelse kring samarbete med taltolka : - En enkätundersökning
(2022)Flerspråkighet blir allt vanligare i Finland, liksom i hela världen. Att erbjuda vård på personens modersmål tryggas genom lag. Taltolken och talterapeuten samarbetar i situationer där ett gemensamt språk fattas mellan ... -
Förutsättningar för och inställning gentemot deltagande i talterapi och anpassningskurser på distans : Kartläggning av personer med parkinsons sjukdom i Finland
(Åbo Akademi, 2020)Digitaliseringen av bland annat olika hälsovårdstjänster pågår som bäst, och användningen av olika former av distansrehabilitering blir allt vanligare. Distansrehabilitering är en kostnadseffektiv rehabiliteringsform, som ... -
Förverkligandet av Aphasia Uniteds tio rekommendationer om god praxis för afasirehabiliteringen i Finland
(Åbo Akademi, 2019)Aphasia United är en internationell samarbetsorganisation vars syfte är att förena det globala afasisamhället. Organisationen har skapat tio rekommendationer om god praxis för afasirehabiliteringen. Rekommendationerna ... -
Förändringar i kommunikationen och livssituationen hos anhöriga till personer med afasi
(Åbo Akademi, 2019)Då en person drabbas av stroke, traumatisk skallskada eller annan neurologisk hjärnskada finns en stor risk för uppkomst av afasi. Afasin påverkar tal- och språkförmågan på olika sätt beroende på skadans lokalisation och ... -
Gester och ordförrådsutveckling - sambandet mellan användningen av gester vid 13 månaders ålder och expressivt ordförråd vid 24 månaders ålder
(2022)Innan barn börjar producera tal använder de gester och ljudande. Gester är rörelser i ansikte och kropp som används för att underlätta kommunikationen. Barn börjar använda gester mellan 8–14 månaders ålder och de första ...Embargo 1.9.2023 asti