Maatalousalueiden yleissuunnitelma : Hirvijoen valuma-alue
Salonen, Liina; Koskinen, Joni; Koistinen, Titta; Karhunen, Anni (2013-05)
Salonen, Liina
Koskinen, Joni
Koistinen, Titta
Karhunen, Anni
Varsinais-Suomen ELY-keskus
05 / 2013
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-778-8
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-778-8
Tiivistelmä
Hirvijoen valuma-alueella toteutettiin maatalousalueiden luonnon monimuotoisuuden, suojavyöhykkeiden ja kosteikkojen yleissuunnitelma vuosina 2011-2012. Hankkeessa kartoitettiin sopivia kosteikon paikkoja ja merkittäviä luonnon monimuotoisuuskohteita. Lisäksi arvioitiin rantapeltoja, joilla suojavyöhyke voisi vähentää pintavaluntaa ja sen mukana vesistöihin päätyvien kiintoaineen ja ravinteiden määrää. Tällaisia peltoja olivat Hirvijoen alueella kaltevat ja tulvista tai vettymisestä kärsivät peltolohkot.
Alueelta löytyi runsaasti luonnon monimuotoisuuskohteita, joiden kasvilajisto on monipuolista ja jotka sopivat hoidettaviksi maatalouden erityisympäristötuen avulla. Joistakin metsäisimmistä lumokohteista arvioitiin myös sopivuutta metsien monimuotoisuutta turvaavan METSO-ohjelman kautta hoidettaviksi tai suojeltaviksi. Kosteikkopaikkoja ei kovin paljoa löytynyt eivätkä niistäkään kaikki sovi tämän hetkisellä tukijärjestelmällä rahoitettaviksi.
Kohteiden maininta suunnitelmassa ei sido eikä velvoita maanomistajia toimenpiteisiin vaan tarkoitus on että yleissuunnitelman tietoja voidaan käyttää taustatukena, jos alueille suunnitellaan hoitoa tai kunnostusta.
Lisäksi yleissuunnitteluhankkeessa testattiin erilaisten mallien käyttöä apuvälineenä. Maankäyttö- korkeus, maalaji- ja rinteenviettosuuntatietojen avulla esiselvitettiin mahdollisia kohteita. Mallien tuottamia tuloksia tarkasteltiin maastossa ja havaittiin että ne ovat käyttökelpoisia apuvälineitä mm. maastokäyntien kohdentamisessa, mutta eivät missään tapauksessa voi korvata niitä. Lisäksi vesiensuojelutoimenpiteiden tehokkuutta arvioitiin laskentamallilla. I Hirvijoki-älvs avrinningsområde förverkligades under åren 2011-2012 en översiktsplan över biologisk mångfald, skyddszoner och våtmarker för jordbruksområden. I projektet kartlades lämpliga platser för våtmarker och viktiga objekt med tanke på den biologiska mångfalden. Dessutom utvärderades strandåkrar där en skyddszon skulle kunna minska ytavrinningen och därmed också mängderna fast substans och näringsämnen som rinner i sjöarna och vattendragen. Dylika åkrar i Hirvijoki-området är sluttande åkerskiften och sådana som blir översvämmade eller vattendränkta.
Det fanns ett flertal mångfaldsobjekt där floran är artrik och som är lämpliga att skötas med stöd av jordbrukets specialmiljöstöd. En del av de tätast skogsbeklädda LUMO-objekten utvärderades med tanke på hur de lämpar sig att skötas och skyddas genom METSO-programmet, som säkrar mångfalden i skogarna. Det fanns få platser för våtmark och endast några av dem lämpar sig för finansiering med nuvarande stödsystem.
Att objekten nämns i planen varken binder eller förpliktar markägarna till åtgärder utan avsikten är att översiktsplanens uppgifter kan användas som bakgrundsinformation om man planerar skötsel eller restaurering för områdena.
Dessutom testades i projektet hur olika modeller kan utnyttjas som hjälpmedel. Med hjälp av data om markanvändning, höjd, jordart och sluttningsriktning gjordes förutredningar över eventuella objekt. Resultaten från modelleringen kontrollerades i terrängen och det observerades att de var användbara hjälpmedel bl.a. vid planeringen av fältbesök, men de kan under inga omständigheter ersätta dem. Därtill utvärderade vi vattenskyddsåtgärdernas effektivitet med en kalkylmodell.
Alueelta löytyi runsaasti luonnon monimuotoisuuskohteita, joiden kasvilajisto on monipuolista ja jotka sopivat hoidettaviksi maatalouden erityisympäristötuen avulla. Joistakin metsäisimmistä lumokohteista arvioitiin myös sopivuutta metsien monimuotoisuutta turvaavan METSO-ohjelman kautta hoidettaviksi tai suojeltaviksi. Kosteikkopaikkoja ei kovin paljoa löytynyt eivätkä niistäkään kaikki sovi tämän hetkisellä tukijärjestelmällä rahoitettaviksi.
Kohteiden maininta suunnitelmassa ei sido eikä velvoita maanomistajia toimenpiteisiin vaan tarkoitus on että yleissuunnitelman tietoja voidaan käyttää taustatukena, jos alueille suunnitellaan hoitoa tai kunnostusta.
Lisäksi yleissuunnitteluhankkeessa testattiin erilaisten mallien käyttöä apuvälineenä. Maankäyttö- korkeus, maalaji- ja rinteenviettosuuntatietojen avulla esiselvitettiin mahdollisia kohteita. Mallien tuottamia tuloksia tarkasteltiin maastossa ja havaittiin että ne ovat käyttökelpoisia apuvälineitä mm. maastokäyntien kohdentamisessa, mutta eivät missään tapauksessa voi korvata niitä. Lisäksi vesiensuojelutoimenpiteiden tehokkuutta arvioitiin laskentamallilla.
Det fanns ett flertal mångfaldsobjekt där floran är artrik och som är lämpliga att skötas med stöd av jordbrukets specialmiljöstöd. En del av de tätast skogsbeklädda LUMO-objekten utvärderades med tanke på hur de lämpar sig att skötas och skyddas genom METSO-programmet, som säkrar mångfalden i skogarna. Det fanns få platser för våtmark och endast några av dem lämpar sig för finansiering med nuvarande stödsystem.
Att objekten nämns i planen varken binder eller förpliktar markägarna till åtgärder utan avsikten är att översiktsplanens uppgifter kan användas som bakgrundsinformation om man planerar skötsel eller restaurering för områdena.
Dessutom testades i projektet hur olika modeller kan utnyttjas som hjälpmedel. Med hjälp av data om markanvändning, höjd, jordart och sluttningsriktning gjordes förutredningar över eventuella objekt. Resultaten från modelleringen kontrollerades i terrängen och det observerades att de var användbara hjälpmedel bl.a. vid planeringen av fältbesök, men de kan under inga omständigheter ersätta dem. Därtill utvärderade vi vattenskyddsåtgärdernas effektivitet med en kalkylmodell.
Kokoelmat
- Raportteja [1087]