Maa-ainesten oton nykytila ja kunnostustarve pohjavesialueilla Varsinais-Suomi, Rauman seutu ja Pohjois-Satakunta
Klapp, Aleksis (2010-04)
Klapp, Aleksis
Varsinais-Suomen ELY-keskus
04 / 2010
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-030-7
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-030-7
Tiivistelmä
Pohjavesialueilla sijaitsevien soranottoalueiden nykytilan ja kunnostustarpeen kartoitushanke (SOKKA-hanke) on toteutettu Lounais-Suomessa Varsinais-Suomen, Rauman seudun ja Pohjois-Satakunnan alueella. Hanke on osa Suomen ympäristökeskuksen koordinoimaa valtakunnallista projektia, joka on aiemmin Lounais-Suomessa toteutettu Porin seudulla. Hankkeessa kartoitetut kuopat on arvioitu maastokäynnein 2008 – 2009 ja kartoitettujen kuoppien tiedot ja rajaukset on tallennettu paikkatieto-ohjelmistolla.
Hankkeessa kartoitettiin pohjavesialueilla sijaitsevat maa-ainesten ottoalueet, luokiteltiin ne jälkihoidon ja kunnostustarpeen mukaan sekä luotiin kokonaiskuva pohjavesialueiden maa-ainesten oton määrästä ja laajuudesta. Luokitteluista jälkihoidontarve kuvaa pääasiassa kuopan maisematekijöitä ja kunnostustarve kuopan aiheuttamaa riskiä pohjavedelle. Hankkeessa päivitettiin maa-ainesrekisterin tietoja etenkin paikkatietoaineistojen osalta ja vertailtiin maa-ainesten oton kehitystä ja muutosta lupatietojen perusteella. Hankkeessa kartoitettiin yhteensä 1422 maa-ainesten ottoaluetta, joiden yhteispinta-ala oli noin 3300 hehtaaria. Jälkihoitoluokittelun mukaan tutkimusalueella on noin 1230 hehtaaria jälkihoitamattomia kuoppia, joille ei maa-ainesten ottamisen jälkeen ole tehty kunnostustoimia. Maa-ainesten ottaminen on käynnissä lähes 1400 hehtaarin alueella. Jälkihoitamattomien ja ottotoiminnassa olevien kuoppien osuus on lähes 80 % ja vain noin 20 % kuopista on osittain tai kokonaan jälkihoidettuja.
Kunnostustarpeeltaan vähäisiä on noin 40 % kuopista ja voimassa olevan maa-ainesluvan mukaisesti tullee kunnostetuksi noin kolmannes kuopista. Kunnostusta vaatii noin kolmannes kuopista noin 910 hehtaarin alueella ja näistä kuopista kiireellisesti kunnostettavien osuus on noin 270 hehtaaria. Merkittävimmät kunnostustarpeet liittyvät kuopissa oleviin lampiin ja kosteikkoihin, joista kiireellisin kunnostustarve on vedenottamoiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevilla lammilla. Soranottoalueilla on myös huolimattomasti säilytettyjä polttoaineita, öljytuotteita, romuja ja roskia, joiden osalta kunnostuksen toteuttaminen on helpompaa kuin suuria maansiirto- ja maisemointitöitä vaativien kunnostusprojektien käynnistäminen. Sokka-hankkeen tulosten pohjalta on määritetty kiireellisimmin suojelu- ja kunnostussuunnitelmaa tarvitsevat pohjavesialueet. Soranoton yleissuunnitelma on ehdotettu tehtäväksi maaainesten oton haitallisten pohjavesivaikutusten minimoimiseksi niille alueille, joilla maa-ainesten ottaminen jatkuu edelleen suurten soravarantojen takia. För att granska grustäktsområden som befi nner sig på grundvattenområden har kartläggningsprojektet SOKKA genomförts i västra Finland; i Egentliga Finland, Raumoregionen och norra Satakunda. Syftet var att kartlägga grustäkternas tillstånd och behovet av eftervård och iståndsättning. Projektet är en del av ett nationellt projekt koordinerat av miljöcentralen. Projektet har tidigare förverkligats i Björneborgsregionen. De grustäkter som kartlagts har utvärderats via terrängbesök åren 2008-2009. De kartlagda groparnas uppgifter och linjedragningar har bevarats i ett program för geografi sk information.
I projektet kartlades grustäktsområden på grundvattenområden, klassifi cerades områdena enligt behov av eftervård och iståndsättning och skapades en helhetsbild av hur omfattande grustäkterna i grundvattenområden är. Behovet av eftervård beskriver främst groparnas landskapsaspekter, behovet av iståndsättning beskriver hur stor risk för grundvattnet grustäkten innebär. I projektet uppdaterades uppgifterna i marktäkts-registret, speciellt vad gäller geografi sk information och därtill jämfördes marktäktens utveckling och förändring på basis av tillståndsuppgifter. I projektet kartlades totalt 1422 grustäktsområden, vars totala yta var ca 3300 hektar. På det utredda området fi nns ca 1230 hektar obearbetade gropar, som efter marktäkten inte har eftervårdats. Grustäkt pågår på ett nästan 1400 hektar stort område. Andelen gropar som är ovårdade eller där marktäkt pågår är nästan 80 procent. Endast 20 procent av groparna är delvis eller helt eftervårdade.
40 procent av groparna har små behov av eftervård. Enligt de ikraftvarande marktäktstillstånden kommer cirka en tredjedel av grustäkterna att eftervårdas. En tredjedel av grustäkterna, 910 hektar, är i behov av eftervård. Av dessa är 270 hektar i behov av brådskande eftervård. De viktigaste eftervårdsbehoven rör dammar och sanka ställen i groparna, mest brådskar eftervården av dammar i omedelbar närhet till vattentag. I grustäktsområden fi nns också ovarsamt bevarade bränslen, oljeprodukter, skrot och skräp. Dessa problem är lättare att åtgärda än att starta krävande eftervårdsprojekt, som kräver att stora jordmassor fl yttas och landskapsgestaltning. I projektet Sokka har man listat de grundvattenområden som är i mest brådskande behov av en skydds- och eftervårdsplan. Man föreslår att en grustäktsplan görs för att minimera riskerna för grundvattnet på områden där grustäkten fortsätter, på grund av stora råvaruförekomster.
Hankkeessa kartoitettiin pohjavesialueilla sijaitsevat maa-ainesten ottoalueet, luokiteltiin ne jälkihoidon ja kunnostustarpeen mukaan sekä luotiin kokonaiskuva pohjavesialueiden maa-ainesten oton määrästä ja laajuudesta. Luokitteluista jälkihoidontarve kuvaa pääasiassa kuopan maisematekijöitä ja kunnostustarve kuopan aiheuttamaa riskiä pohjavedelle. Hankkeessa päivitettiin maa-ainesrekisterin tietoja etenkin paikkatietoaineistojen osalta ja vertailtiin maa-ainesten oton kehitystä ja muutosta lupatietojen perusteella. Hankkeessa kartoitettiin yhteensä 1422 maa-ainesten ottoaluetta, joiden yhteispinta-ala oli noin 3300 hehtaaria. Jälkihoitoluokittelun mukaan tutkimusalueella on noin 1230 hehtaaria jälkihoitamattomia kuoppia, joille ei maa-ainesten ottamisen jälkeen ole tehty kunnostustoimia. Maa-ainesten ottaminen on käynnissä lähes 1400 hehtaarin alueella. Jälkihoitamattomien ja ottotoiminnassa olevien kuoppien osuus on lähes 80 % ja vain noin 20 % kuopista on osittain tai kokonaan jälkihoidettuja.
Kunnostustarpeeltaan vähäisiä on noin 40 % kuopista ja voimassa olevan maa-ainesluvan mukaisesti tullee kunnostetuksi noin kolmannes kuopista. Kunnostusta vaatii noin kolmannes kuopista noin 910 hehtaarin alueella ja näistä kuopista kiireellisesti kunnostettavien osuus on noin 270 hehtaaria. Merkittävimmät kunnostustarpeet liittyvät kuopissa oleviin lampiin ja kosteikkoihin, joista kiireellisin kunnostustarve on vedenottamoiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevilla lammilla. Soranottoalueilla on myös huolimattomasti säilytettyjä polttoaineita, öljytuotteita, romuja ja roskia, joiden osalta kunnostuksen toteuttaminen on helpompaa kuin suuria maansiirto- ja maisemointitöitä vaativien kunnostusprojektien käynnistäminen. Sokka-hankkeen tulosten pohjalta on määritetty kiireellisimmin suojelu- ja kunnostussuunnitelmaa tarvitsevat pohjavesialueet. Soranoton yleissuunnitelma on ehdotettu tehtäväksi maaainesten oton haitallisten pohjavesivaikutusten minimoimiseksi niille alueille, joilla maa-ainesten ottaminen jatkuu edelleen suurten soravarantojen takia.
I projektet kartlades grustäktsområden på grundvattenområden, klassifi cerades områdena enligt behov av eftervård och iståndsättning och skapades en helhetsbild av hur omfattande grustäkterna i grundvattenområden är. Behovet av eftervård beskriver främst groparnas landskapsaspekter, behovet av iståndsättning beskriver hur stor risk för grundvattnet grustäkten innebär. I projektet uppdaterades uppgifterna i marktäkts-registret, speciellt vad gäller geografi sk information och därtill jämfördes marktäktens utveckling och förändring på basis av tillståndsuppgifter. I projektet kartlades totalt 1422 grustäktsområden, vars totala yta var ca 3300 hektar. På det utredda området fi nns ca 1230 hektar obearbetade gropar, som efter marktäkten inte har eftervårdats. Grustäkt pågår på ett nästan 1400 hektar stort område. Andelen gropar som är ovårdade eller där marktäkt pågår är nästan 80 procent. Endast 20 procent av groparna är delvis eller helt eftervårdade.
40 procent av groparna har små behov av eftervård. Enligt de ikraftvarande marktäktstillstånden kommer cirka en tredjedel av grustäkterna att eftervårdas. En tredjedel av grustäkterna, 910 hektar, är i behov av eftervård. Av dessa är 270 hektar i behov av brådskande eftervård. De viktigaste eftervårdsbehoven rör dammar och sanka ställen i groparna, mest brådskar eftervården av dammar i omedelbar närhet till vattentag. I grustäktsområden fi nns också ovarsamt bevarade bränslen, oljeprodukter, skrot och skräp. Dessa problem är lättare att åtgärda än att starta krävande eftervårdsprojekt, som kräver att stora jordmassor fl yttas och landskapsgestaltning. I projektet Sokka har man listat de grundvattenområden som är i mest brådskande behov av en skydds- och eftervårdsplan. Man föreslår att en grustäktsplan görs för att minimera riskerna för grundvattnet på områden där grustäkten fortsätter, på grund av stora råvaruförekomster.
Kokoelmat
- Julkaisut 2010-2011 [225]