Historiebruk kring Nådendal : och den kommemorativa anatomin av klostrets minnesplats

Abstract

This thesis examines the ruins of the medieval Bridgettine (Birgittan) monastery of Naantali (Vallis Gratiae, f. 1443) in Finland and the transformation of the site into a national heritage and a memory landscape. It was archaeologically surveyed in the 19th century by Professor Sven Gabriel Elmgren (1817 1897). His work was followed by Dr. Reinhold Hausen (1850 1942), who excavated the site in the 1870s. During this time the memories of Saint Bridget (Birgitta) in Sweden were also invented as heritage. Hausen published his results in 1922 thus forming the connection with the next generation of actors involved with the Naantali site: the magnate Amos Anderson (1878 1961), the teacher Julius Finnberg (1877 1955) and the archaeologist Juhani Rinne (1872 1950). They erected commemorative monuments etc. on the Naantali site, thus creating a memory landscape there. For them, the site represented the good homeland in connection with a western-oriented view of the history of Finland. The network of actors was connected to the Swedish researchers and so-called Birgitta Friends, such as state antiquarian Sigurd Curman (1879 1966), but also to the members of the Societas Sanctae Birgittae and the Society for the Embellishment of Pirita, among others. Historical jubilees as manifestations of the use of history were also arranged in Naantali in 1943, 1993 and 2003. It seems as if Naantali is needed in Finnish history from time to time after a period of crisis, i.e. after the Crimean War in the 1850s, the civil war of 1918, during World War II and also after the economic crisis of the early 1990s. In 2003, there was a stronger focus on the international Saint Bridget Jubilee in Sweden and all over Europe. Methodologically, the thesis belongs to the history of ideas, but also to research on the use of history, invented traditions and lieux de mémoire. The material for the work consists of public articles and scholarly texts in books or newspapers and letters produced by the actors and kept in archives in Finland, Sweden and Estonia, in addition to pictures and erected commemorative monuments in situ in the Western Finnish region.

Keywords: Nådendal, Naantali monastery, Bridgettines, St. Bridget, use of history, lieux de mémoire, invented traditions, commemorative anatomy, memory landscape, Saint Bridget jubilees , S. G. Elmgren, R. Hausen, A. Anderson, J. Finnberg, J. Rinne, S. Curman, High Church Movement, Pirita, Vadstena.

Denna avhandling granskar hur platsen för lämningarna av det medeltida birgittinerklostret Nådendal (Vallis Gratiae, gr. 1443) i Finland förvandlades till ett nationellt kulturarv och minneslandskap. Platsen var arkeologiskt utforskad på 1800-talet av professor Sven Gabriel Elmgren (1817 1897). Fil.dr Reinhold Hausen (1850 1942) tog upp hans arbete och grävde ut området på 1870-talet. Samtidigt etablerades Birgittaminnena i Sverige som kulturarv. Hausen publicerade sin utgrävning år 1922 som kom att utgöra en kontakt med följande generation av aktörer på platsen via direktör Amos Anderson (1878 1961), i samarbete med lektor Julius Finnberg (1877 1955) och arkeologen Juhani Rinne (1872 1950). De reste kommemorativa monument m.m. på platsen i Nådendal och skapade sålunda ett minneslandskap där. För dem representerade platsen den goda hembygden, som ingick i en västorienterad syn på Finlands historia. Nätverket av aktörer samarbetade också med svenska forskare och så kallade Birgittavänner, så som riksantikvarien Sigurd Curman (1879 1966), men även med medlemmar av bl.a. Societas Sanctae Birgittae och Pirita Kaunistamise Selts. Historiska jubileer som manifestationer av historiebruk arrangerades också i Nådendal åren 1943, 1993 och 2003. Det förefaller som om det ibland fanns ett behov av Nådendal i Finlands historia efter en kristid, t.ex. efter Krimkriget på 1850-talet, efter inbördeskriget 1918, under andra världskriget och efter depressionen på 1990-talet. År 2003 betonades kontakten med det internationella Birgittajubileet i Sverige och överallt i Europa. Metodologiskt är avhandlingen idéhistorisk, men knyter även an till forskning kring historiebruk, invented traditions och lieux de mémoire. Källorna utgörs av artiklar och akademiska texter i böcker och tidskrifter samt brev skrivna av aktörerna ur arkiv i Finland, Sverige och Estland, vid sidan av bilder samt resta kommemorativa monument in situ i västra Finland.

Nyckelord: Nådendal, Nådendals kloster, birgittinerna, Heliga Birgitta, historiebruk, lieux de mémoire, invented traditions, kommemorativ anatomi, minneslandskap, Birgittajubileer, S. G. Elmgren, R. Hausen, A. Anderson, J. Finnberg, J. Rinne, S. Curman, högkyrklighet, Pirita, Vadstena.