J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning

Abstract

The Collected Works of J. L. Runeberg from the Viewpoint of Textual Scholarship

The theoretical framework of this dissertation builds on textual scholarship. The dissertation explores the history of Runeberg’s publications and his relations with his publishers, from his debut and the first editions, through the editions of collected works published during the course of his life, to the later commercial editions, including the critical edition, published in 1933–2005 by the Svenska Vitterhetssamfundet (The Swedish Society for Belles Lettres) and The Svenska litteratursällskapet i Finland (The Society of Swedish Literature in Finland). The various editions of Runeberg’s collected works are situated in their respective critical traditions, from the 19th century German Ausgabe letzter Hand, to the influence of Anglo-American bibliography on Swedish textual criticism in the late 20th century.

By making use of primary material previously not used for research purposes, the author is able to present a new view on Runebergian publishing history, including Runeberg’s fees and his relations with the censor authorities. There are indications that his Finnish publishers could not bear the cost of his sizable fees, that were in proportion neither with the book market in Finland nor with the numbers of copies sold. Apart from a certain body of editions the primary material is comprised of correspondences, publishing contracts, printing house invoices, as well as censor authority records.

One of the conclusions drawn is that the early and detailed biography, Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg (Biographical Notes on …) by J. E. Strömborg is not reliable in matters concerning publishing history, and that this work has been used far too uncritically.

The history of the critical edition gets a chapter of its own, based on primary material in Swedish and Finnish archives. Finally, the author analyses the critical choices, made primarily in the critical edition, and uses examples from the commercial editions to study the editors’ interventions over time, from the 1850s to the 1920s. The changes to the text are usually small and subtle, but cumulative – and in some cases, crucial for the interpretation of the work. One objective of textual scholarship should be to examine the publishing history of a single work or of an author’s œuvre, and another to pay attention both to changes in a work as such and to the shifts of meaning they might entail.

Avhandlingen är skriven inom disciplinen textkritik. Här undersöks Runebergutgivningens historia och skaldens förlagskontakter, från debuten och originalupplagorna, över de upplagor av hans samlade skrifter som började utges redan under hans livstid och senare bokhandelsupplagor, fram till den textkritiska utgåvan som Svenska Vitterhetssamfundet i Stockholm och Svenska litteratursällskapet i Helsingfors 1933–2005 samarbetade om. De olika editionerna av Runebergs samlade skrifter placeras in i en textkritisk tradition, från Ausgabe letzter Hand som representerar den tyska editionsfilologin på 1800-talet, till inflytandet från anglosachsisk bibliografi som har påverkat svensk textkritisk utgivning under sent 1900-tal.

Genom att använda tidigare outnyttjat arkivmaterial kan avhandlingsförfattaren presentera en helhetsbild som ger en ny uppfattning av Runebergs honorar och av hans förhållande till censurmyndigheterna. Han krävde och fick så höga honorar att de av allt att döma inverkade negativt på de finländska förläggarnas ekonomi, eftersom hans verk inte sålde i proportion till honoraren. Som källor har använts censurmyndigheternas diarier och olika handlingar som berör utgivningen: räkningar, kontoböcker, PM, brev. Av de nya rönen kan man dra slutsatsen att en av Runebergforskningens viktiga källor, Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg av J. E. Strömborg, brister i tillförlitlighet i synnerhet när det gäller utgivningshistorien. Forskningens beroende av Strömborg problematiseras i korthet.

Den textkritiska utgåvans historia presenteras i ett separat kapitel och skrivs med hjälp av arkivmaterial i både svenska och finländska arkiv. Författaren redogör för de textkritiska valen och analyserar dem. Med hjälp av exempel och systematisk genomgång av utgivarnas ingrepp i några enskilda verk från 1850-talet framåt visas på den litterära textens instabilitet, och hur i och för sig små ingrepp av utgivare ackumuleras och kan förändra uppfattningen av verket.