Marginalisering bland skolungdomar : En studie av regeringens syn på skolkuratorprofessionen och dess kamp mot marginalisering
Laiho, Lotta (2024)
Laiho, Lotta
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024050727533
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024050727533
Tiivistelmä
Marginalisering som fenomen handlar om att inte tillhöra en samhällsskara eller att inte leva upp till samhällets normer. Det komplexa begreppet med dess många synonymer kan handla om att människan hamnar utanför samhällets ekonomiska, sociala och politiska sammanhang.
Syftet med denna avhandling i socialpolitik är att från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv analysera hur skolkuratorns arbete, betydelse och kunskapsunderlag borde se ut enligt den finländska regeringen samt hur man menar att skolkuratorer kan förebygga marginalisering.
Avhandlingen använder kvalitativ innehållsanalys för en analys av regeringens proposition till riksdagen (RP 165/2021 rd) med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevården analyserats.
Frågeställningarna som ligger som utgångspunkt för denna avhandling är:
- Hur beskrivs utmaningarna och de erforderliga professionskompetenserna bland skolkuratorer i lagändringen?
- Hur lyfts fenomenet marginalisering bland skolungdomar upp i lagändringen?
- Vilken evidens används som basis för att motivera att förändringarna i
skolkuratorskompetensen kan bidra till att förebygga och hantera
marginaliseringsproblemet?
Resultatet visar att det i nuläget finns brister i kuratorsarbetet som borde korrigeras. De förändringar om behörighet och personaldimensionering som föreslås i lagändringen beskrivs som mer täckande än vad de är i dag. Regeringen har i sin proposition gjort beräkningar för hur många kuratorer som behövs, och det är något att sträva efter för att nå en jämlik service för alla elever och studerande.
Preciseringar i behörighetskraven tyder bara på att man vill nå högsta möjliga kvalitet för arbetet och göra behörighetskraven tydligare inför rekryteringar. I propositionen har regeringen beaktat elever och studerandes egen erfarenhet och syn på den nuvarande situationen. Om elever och studerande genast fick den hjälp och det stöd som de behöver, skulle mer allvarliga utmaningar som till exempel kan leda till marginalisering, förebyggas i framtiden.
Syftet med denna avhandling i socialpolitik är att från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv analysera hur skolkuratorns arbete, betydelse och kunskapsunderlag borde se ut enligt den finländska regeringen samt hur man menar att skolkuratorer kan förebygga marginalisering.
Avhandlingen använder kvalitativ innehållsanalys för en analys av regeringens proposition till riksdagen (RP 165/2021 rd) med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevården analyserats.
Frågeställningarna som ligger som utgångspunkt för denna avhandling är:
- Hur beskrivs utmaningarna och de erforderliga professionskompetenserna bland skolkuratorer i lagändringen?
- Hur lyfts fenomenet marginalisering bland skolungdomar upp i lagändringen?
- Vilken evidens används som basis för att motivera att förändringarna i
skolkuratorskompetensen kan bidra till att förebygga och hantera
marginaliseringsproblemet?
Resultatet visar att det i nuläget finns brister i kuratorsarbetet som borde korrigeras. De förändringar om behörighet och personaldimensionering som föreslås i lagändringen beskrivs som mer täckande än vad de är i dag. Regeringen har i sin proposition gjort beräkningar för hur många kuratorer som behövs, och det är något att sträva efter för att nå en jämlik service för alla elever och studerande.
Preciseringar i behörighetskraven tyder bara på att man vill nå högsta möjliga kvalitet för arbetet och göra behörighetskraven tydligare inför rekryteringar. I propositionen har regeringen beaktat elever och studerandes egen erfarenhet och syn på den nuvarande situationen. Om elever och studerande genast fick den hjälp och det stöd som de behöver, skulle mer allvarliga utmaningar som till exempel kan leda till marginalisering, förebyggas i framtiden.