Förstagångsmammors upplevelser av sociala mediers inverkan på det psykiska välbefinnandet
Wistbacka, Elin (2019)
Wistbacka, Elin
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050714580
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050714580
Tiivistelmä
Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av sociala medier och deras inverkan på det psykiska välbefinnandet. Denna studie ville specifikt ta reda på vilka faktorer i relation till sociala medier som förstagångsmammor upplevde att hade en inverkan på deras psykiska välbefinnande.
Metod: Data till studien samlades in genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, vilka transkriberades och sedan analyserades utgående från en konventionell ansats inom kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter bestod av mammor från Jakobstadsregionen som hade ett barn under två års ålder och vilka själva var aktiva användare av sociala medier.
Resultat: Resultaten visade att förstagångsmammor upplevde att följande faktorer på sociala medier hade en positiv effekt på deras psykiska välbefinnande: kontakt med familj och vänner, bekräftelse på att en gjort rätt i sitt föräldraskap, innehåll av eget intresse och innehåll som upplevdes som verklighetsbaserat. Faktorer i relation till sociala medier som upplevdes påverka det psykiska välbefinnandet negativt var följande: social jämförelse, dålig stämning, innehåll som upplevdes vara perfekt och sociala mediers beroendeframkallande och tidskrävande egenskaper.
Konklusion: Resultaten antyder att det finns en problematik i förstagångsmammors användning av sociala medier, där i synnerhet social jämförelse online kan ha en negativ inverkan på det psykiska välbefinnandet. Kontakt med familj och vänner online kan däremot främja ett gott psykiskt välbefinnande.
Metod: Data till studien samlades in genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, vilka transkriberades och sedan analyserades utgående från en konventionell ansats inom kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter bestod av mammor från Jakobstadsregionen som hade ett barn under två års ålder och vilka själva var aktiva användare av sociala medier.
Resultat: Resultaten visade att förstagångsmammor upplevde att följande faktorer på sociala medier hade en positiv effekt på deras psykiska välbefinnande: kontakt med familj och vänner, bekräftelse på att en gjort rätt i sitt föräldraskap, innehåll av eget intresse och innehåll som upplevdes som verklighetsbaserat. Faktorer i relation till sociala medier som upplevdes påverka det psykiska välbefinnandet negativt var följande: social jämförelse, dålig stämning, innehåll som upplevdes vara perfekt och sociala mediers beroendeframkallande och tidskrävande egenskaper.
Konklusion: Resultaten antyder att det finns en problematik i förstagångsmammors användning av sociala medier, där i synnerhet social jämförelse online kan ha en negativ inverkan på det psykiska välbefinnandet. Kontakt med familj och vänner online kan däremot främja ett gott psykiskt välbefinnande.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [235]