"De lär ju sig med ögonen, med näsan och med alla sinnen, de upplever en bondgård" : En kvalitativ studie om klasslärares syn på undervisning på en lantgård
Lövsund, Emilia (2019)
Lövsund, Emilia
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050814868
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050814868
Tiivistelmä
Studiebesök till lantgårdar är en form av utomhusundervisning och upplevelsebaserat lärande. Undervisningen sker i en autentisk miljö och platsen är utgångspunkten för lärandet. Eleverna får konkreta upplevelser och lär med många sinnen. Tidigare forskning visar att ett studiebesök till en lantgård kan ha en positiv inverkan på elevernas motivation, attityder och lärande. Läraren har en viktig roll när studiebesöket planeras. Både för- och efterarbetet och aktiviteterna under studiebesöket är viktiga för att lärandet ska vara effektivt. Enligt tidigare forskning anser lärare att möjligheterna med ett studiebesök bland annat är att eleverna får förena teori och praktik. Undervisningen blir också varierande när olika miljöer används för att utforska fenomen. Många lärare ser studiebesöket som ett komplement till läroboken. Utmaningar som lärare lyfter fram är exempelvis brist på tid och resurser, lärarnas egen osäkerhet att undervisa utomhus och brister i samarbetet med lantbrukaren.
Forskningens syfte är att undersöka klasslärares syn på undervisning på en lantgård. Forskningsfrågorna är:
1. Vilka mål har lärare med att besöka en lantgård med sina elever?
2. Vilka arbetsmetoder använder lärare i samband med ett studiebesök till en lantgård?
3. Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att lantgården som lärmiljö har?
4. Hur anser lärare att studiebesök till lantgårdar kan utvecklas?
Studien är kvalitativ och som datainsamlingsmetod har semistrukturerade och delvis standardiserade intervjuer använts. Informanterna är åtta klasslärare som arbetar i årskurs 1–6 i Österbotten. Det insamlade materialet har analyserats genom meningskategorisering och resulterade i kategorisystem med beskrivningskategorier.
Resultatet i denna studie visar att lärare har kognitiva lärandemål, sociala lärandemål, affektiva lärandemål och undervisningsrelaterade mål med studiebesök till lantgårdar. Före ett studiebesök går lärarna igenom teorin och diskuterar med eleverna. Under studiebesöket får eleverna se och lyssna när lantbrukaren berättar om olika saker på lantgården. De vanligaste sätten att bearbeta upplevelsen efteråt är att diskutera besöket och skriva om det.
Möjligheterna med ett studiebesök som lärarna tog upp är bland annat att eleverna får konkreta upplevelser och lär sig med många sinnen. Eleverna får mera specialiserad kunskap, och gruppdynamiken påverkas positivt. Utmaningar som lärarna berättade om handlar främst om transport och ekonomi. Flera av lärarna konstaterade att planering, organisering och lärarens oro för elevernas uppförande kan vara utmaningar. Som utvecklingsmöjligheter för besöken framkom att kontakten mellan skolan och lantbrukarna kunde förbättras. Besöken skulle också kunna göras oftare och mera regelbundet. Lärarna uttryckte att de var nöjda med de besök de varit på när det gäller innehåll och upplägg.
Eftersom denna studie är kvalitativ och relativt liten bör man vara försiktig med att generalisera resultatet. Resultatet i studien kan belysa, informera och inspirera till diskussion och vidare forskning.
Forskningens syfte är att undersöka klasslärares syn på undervisning på en lantgård. Forskningsfrågorna är:
1. Vilka mål har lärare med att besöka en lantgård med sina elever?
2. Vilka arbetsmetoder använder lärare i samband med ett studiebesök till en lantgård?
3. Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att lantgården som lärmiljö har?
4. Hur anser lärare att studiebesök till lantgårdar kan utvecklas?
Studien är kvalitativ och som datainsamlingsmetod har semistrukturerade och delvis standardiserade intervjuer använts. Informanterna är åtta klasslärare som arbetar i årskurs 1–6 i Österbotten. Det insamlade materialet har analyserats genom meningskategorisering och resulterade i kategorisystem med beskrivningskategorier.
Resultatet i denna studie visar att lärare har kognitiva lärandemål, sociala lärandemål, affektiva lärandemål och undervisningsrelaterade mål med studiebesök till lantgårdar. Före ett studiebesök går lärarna igenom teorin och diskuterar med eleverna. Under studiebesöket får eleverna se och lyssna när lantbrukaren berättar om olika saker på lantgården. De vanligaste sätten att bearbeta upplevelsen efteråt är att diskutera besöket och skriva om det.
Möjligheterna med ett studiebesök som lärarna tog upp är bland annat att eleverna får konkreta upplevelser och lär sig med många sinnen. Eleverna får mera specialiserad kunskap, och gruppdynamiken påverkas positivt. Utmaningar som lärarna berättade om handlar främst om transport och ekonomi. Flera av lärarna konstaterade att planering, organisering och lärarens oro för elevernas uppförande kan vara utmaningar. Som utvecklingsmöjligheter för besöken framkom att kontakten mellan skolan och lantbrukarna kunde förbättras. Besöken skulle också kunna göras oftare och mera regelbundet. Lärarna uttryckte att de var nöjda med de besök de varit på när det gäller innehåll och upplägg.
Eftersom denna studie är kvalitativ och relativt liten bör man vara försiktig med att generalisera resultatet. Resultatet i studien kan belysa, informera och inspirera till diskussion och vidare forskning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]