Musikens starka män och vackra kvinnor : En feministisk diskursanalys av könskonstruktioner i svensk populärmusik
Hanna, Fagerström (2019)
Hanna, Fagerström
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042513254
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042513254
Tiivistelmä
I denna avhandling har könskonstruktionerna i framgångsrika svenskspråkiga poplåtar från sex decennier granskats. Låtarna i fråga är svenska låtar som lyckades placera sig på Svensktoppens lista då de var som populärast. Totalt har tolv låtar som nådde Svensktoppen mellan 1964 och 2014 analyserats. Syftet med studien var att se hur de utvalda låtarna gestaltar manligt och kvinnligt kön. Fokus har legat på hur låtarna språkligt konstruerar de manliga och kvinnliga karaktärerna i låtarna, samt huruvida de utnyttjar stereotypiska framställningar för att gestalta karaktärerna. Bland annat har ordval och verbformer som är kopplade till de manliga och kvinnliga karaktärerna granskats och analyserats. Utöver detta har jag även granskat om låtarna påverkats av de sociopolitiska klimat de uppkommit i. Främst har jag sett om feminismens framväxt har influerat låtarna och deras framställning av könade karaktärer, det vill säga karaktärer vars kön tydligt framgår i låttexten.
Analysens teoretiska ramverk utgörs av feministiska diskursanalytiska teorier. Främst grundar sig undersökningen på teorier anknutna till FPDA, det vill säga feministisk post-strukturalistisk diskursanalys. Även olika typer av feministiska språkteorier, framför allt sådana som fokuserar på stereotypier kring manligt och kvinnligt språkbruk, har fungerat som stöd för min undersökning. Genom att utnyttja dessa teorier och de metoder som associeras med teorierna har jag kvalitativt granskat de utvalda låtarna.
Analysen visar att en stor del av låtarna förlitar sig på stereotyper för att framställa karaktärerna. Detta resultat överensstämmer med tidigare forskning som utförts inom detta forskningsområde. Tidigare forskning har visat att popmusiken är en bransch som förlitar sig på stereotyper och konservativa könsföreställningar för att konstruera manliga och kvinnliga karaktärer. Karaktärerna i de undersökta låtarna utgör alltså inga undantag. Låtarna är dock inte genomgående stereotypiska, och även mera framåtsträvande diskurser återfinns i låtarnas texter. Låtarnas diskursnätverk är alltså ofta motstridigt, vilket tyder på att en social förändring är möjlig.
Feminismen och dess framväxt förefaller inte ha påverkat de flesta låtar i någon högre grad. Några riktigt markanta skillnader i låtarnas framställning av de manliga och de kvinnliga karaktärerna förekom inte. Dock fanns det låtar i vilka en eventuell påverkan kunde utläsas. Detta var framför allt tydligt i hur de kvinnliga karaktärerna gestaltades. I de låtar där en potentiell influens kunde utläsas var gestaltningen av de könade kvinnliga karaktärerna märkbart mera framåtsträvande. De kvinnliga karaktärerna framställdes som självständiga och som aktiva i sitt handlande.
Analysens teoretiska ramverk utgörs av feministiska diskursanalytiska teorier. Främst grundar sig undersökningen på teorier anknutna till FPDA, det vill säga feministisk post-strukturalistisk diskursanalys. Även olika typer av feministiska språkteorier, framför allt sådana som fokuserar på stereotypier kring manligt och kvinnligt språkbruk, har fungerat som stöd för min undersökning. Genom att utnyttja dessa teorier och de metoder som associeras med teorierna har jag kvalitativt granskat de utvalda låtarna.
Analysen visar att en stor del av låtarna förlitar sig på stereotyper för att framställa karaktärerna. Detta resultat överensstämmer med tidigare forskning som utförts inom detta forskningsområde. Tidigare forskning har visat att popmusiken är en bransch som förlitar sig på stereotyper och konservativa könsföreställningar för att konstruera manliga och kvinnliga karaktärer. Karaktärerna i de undersökta låtarna utgör alltså inga undantag. Låtarna är dock inte genomgående stereotypiska, och även mera framåtsträvande diskurser återfinns i låtarnas texter. Låtarnas diskursnätverk är alltså ofta motstridigt, vilket tyder på att en social förändring är möjlig.
Feminismen och dess framväxt förefaller inte ha påverkat de flesta låtar i någon högre grad. Några riktigt markanta skillnader i låtarnas framställning av de manliga och de kvinnliga karaktärerna förekom inte. Dock fanns det låtar i vilka en eventuell påverkan kunde utläsas. Detta var framför allt tydligt i hur de kvinnliga karaktärerna gestaltades. I de låtar där en potentiell influens kunde utläsas var gestaltningen av de könade kvinnliga karaktärerna märkbart mera framåtsträvande. De kvinnliga karaktärerna framställdes som självständiga och som aktiva i sitt handlande.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [144]