Problematiken kring den favoriserande gåvan
Berglund, Amanda (2019)
Berglund, Amanda
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042813434
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042813434
Tiivistelmä
I Finland råder ett starkt laglottsskydd, enligt vilket en arvlåtare är skyldig att likabehandla sina bröstarvingar. För att ytterligare förstärka laglotten har bestämmelsen om den favoriserande gåvan intagits i rättssystemet. På det viset hindras en arvlåtare från att gynna en arvtagare. Om en arvlåtare mot förmodan gynnar en arvtagare, har de arvingar som till följd av överlåtelsen har skadats rätt att yrka på utfyllnad hos gåvotagaren. Inom arvsrätten gäller de flesta rättsfrågor bröstarvingars laglott. I rättspraxis har det däremot främst yrkats på favoriserande gåva. Bestämmelsen har framkallat diskussioner, och även en regeringsproposition om slopande av bestämmelsen har framlagts. Syftet för avhandlingen var således att redogöra för problematiken kring den favoriserande gåvan.
I avhandlingen studerades den gällande rätten med hjälp av lagstiftning, rättslitteratur, offentliga tryck och rättspraxis. Avhandlingen har därmed följt en rättsdogmatisk metod. Dessutom behandlades fördelar och nackdelar med bestämmelsen, varför även rättspolitiska argument har framförts. Som en fördel med bestämmelsen avsågs tryggande av likabehandling av arvingarna. Om bestämmelsen slopades, skulle arvtagarna inte längre vara tryggade till sin laglott i motsvarande utsträckning. Nackdelarna med bestämmelsen ansågs däremot främst vara tolkningssvårigheter och möjligheten till kringgående av bestämmelsen. Tolkningssvårigheter ansågs främst föreligga vid bevisbördan och beviskravet samt vid hur gamla överlåtelser som kan betraktas som en favoriserande gåva vid arvlåtarens bortgång. Dessutom framkom även tolkningssvårigheter vid vem som kan anses vara mottagare av en favoriserande gåva. En möjlighet till kringgående av bestämmelsen föreligger exempelvis om arvlåtaren utnyttjar bröstarvingens företag som gåvotagare, trots att
överlåtelsen är avsedd att tillkomma bröstarvingen själv.
Vad som framkom av studien medför gåvobestämmelsen tolkningssvårigheter. Som utvecklingsförslag nämndes införande av en tidsbegränsning för hur gamla överlåtelser som kan beaktas vid
beräkningen av laglott. Därtill föreslogs införande av en beloppsgräns i laglottssystemet. Genom beloppsgränsen skulle arvlåtaren få en större dispositionsfrihet, samtidigt som arvtagarna är berättigade till en del av arvet. Det föreslogs även om tilläggande av företag som gåvotagare av en favoriserande gåva i ÄB 7:3:3. Som ett ytterligare förslag framställdes införande av generationsväxling som en emot talande faktor för den favoriserande gåvan i ÄB 7:3:3. Vidare har de nordiska länderna har utfärdat en nordisk samarbetsöverenskommelse, med avsikten att nå ett nordiskt rättssystem. I avhandlingen uppmuntrades därmed närmande av en nordisk enhetlighet.
I avhandlingen studerades den gällande rätten med hjälp av lagstiftning, rättslitteratur, offentliga tryck och rättspraxis. Avhandlingen har därmed följt en rättsdogmatisk metod. Dessutom behandlades fördelar och nackdelar med bestämmelsen, varför även rättspolitiska argument har framförts. Som en fördel med bestämmelsen avsågs tryggande av likabehandling av arvingarna. Om bestämmelsen slopades, skulle arvtagarna inte längre vara tryggade till sin laglott i motsvarande utsträckning. Nackdelarna med bestämmelsen ansågs däremot främst vara tolkningssvårigheter och möjligheten till kringgående av bestämmelsen. Tolkningssvårigheter ansågs främst föreligga vid bevisbördan och beviskravet samt vid hur gamla överlåtelser som kan betraktas som en favoriserande gåva vid arvlåtarens bortgång. Dessutom framkom även tolkningssvårigheter vid vem som kan anses vara mottagare av en favoriserande gåva. En möjlighet till kringgående av bestämmelsen föreligger exempelvis om arvlåtaren utnyttjar bröstarvingens företag som gåvotagare, trots att
överlåtelsen är avsedd att tillkomma bröstarvingen själv.
Vad som framkom av studien medför gåvobestämmelsen tolkningssvårigheter. Som utvecklingsförslag nämndes införande av en tidsbegränsning för hur gamla överlåtelser som kan beaktas vid
beräkningen av laglott. Därtill föreslogs införande av en beloppsgräns i laglottssystemet. Genom beloppsgränsen skulle arvlåtaren få en större dispositionsfrihet, samtidigt som arvtagarna är berättigade till en del av arvet. Det föreslogs även om tilläggande av företag som gåvotagare av en favoriserande gåva i ÄB 7:3:3. Som ett ytterligare förslag framställdes införande av generationsväxling som en emot talande faktor för den favoriserande gåvan i ÄB 7:3:3. Vidare har de nordiska länderna har utfärdat en nordisk samarbetsöverenskommelse, med avsikten att nå ett nordiskt rättssystem. I avhandlingen uppmuntrades därmed närmande av en nordisk enhetlighet.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [106]