”Läraren påverkar jätte mycke om man tycker om matta och kanske till och med hur bra man e på matta.” : En kvalitativ studie om elevers och klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken
Backman, Rebecca (2018)
Backman, Rebecca
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101944
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101944
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att studera flickors och klasslärarstuderandes erfarenheter av och relation till matematik. Utgående från syftet formulerades tre forskningsfrågor:
1. Vilken typ av erfarenheter har flickor och klasslärarstuderande av skolmatematiken?
2. Hur är flickors syn på sin egen förmåga när det gäller matematik?
3. Finns det skillnader mellan kvinnliga och manliga klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken?
Studien är en kvalitativstudie där deltagande på ett övergripande sätt behandlas utgående från Wengers (1998) tillhörighetsteori. Tyngdpunkten i Wengers tillhörighetsteori ligger i detta arbete på dimensionen om föreställning, det vill säga att skapa en syn på världen utgående från ett samband mellan erfarenheter och tid. Självförtroende och självförmåga inkluderas i tillhörighetsteorin och därtill presenterar begreppet skolmatematisk praktik. Vidare ligger den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen på tidigare forskning kring elevers och klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken.
Utgående från syftet valdes intervju samt enkät som datainsamlingsmetod. Datamaterialet består av en fokusgruppintervju med tre flickor i årskurs 9 samt enkätsvar från en enkät som 65 först årets klasslärarstuderanden besvarat. Utgående från enkätsvaren valdes i denna studie att lägga fokus på berättelserna i datamaterialet och inte ta i beaktande sambandet mellan olika faktorer, därmed används kvalitativa metoder. Datamaterialet analyserades sedan utgående från syftet med kategorisering som analysmetod. Kategorierna som skapades benämns ”inre faktorer”, ”sociala faktorer” och ”yttre faktorer”, där inre faktorer främst innefattade känslor, de sociala faktorerna innefattar sociala relationer i förhållande till matematiken och de yttre faktorerna lektionernas uppbyggnad, bedömning och beröm.
Resultatet visade på att det finns många faktorer som påverkat elevernas och klasslärarstuderandenas erfarenhet av och relation till matematiken. Resultaten i studien visade på att gruppen och läraren haft en stark inverkan på självförtroendet och erfarenheten av matematiken. Lärarens betydelse verkade vara av större betydelse hos flickor än hos pojkar enligt respondetsvaren. Både eleverna och klasslärarstuderandena hade upplevt matematikundervisningen på liknande sätt där läraren framfört teori och eleverna sedan räknade. En del studerande nämnde även matematikundervisningen som monoton och med ett snabbt tempo. Det gick även att utgående från resultatet se att vitsordet i matematiken hade en inverkan på självförtroendet i ämnet och att pojkarnas självförtroende påverkades mer av prestation vilket inte syntes lika tydligt hos flickorna.
Utgående från studien kan konstateras att klasslärarstuderandes relation till skolamatematiken har en känsloladdad grund som sitter kvar ännu då de inleder sina studier.
Det som respondenterna i avhandlingen tar upp går inte att generalisera eftersom antalet respondenter är få, de ger däremot exempel på faktorer som kan påverka elever och klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken.
1. Vilken typ av erfarenheter har flickor och klasslärarstuderande av skolmatematiken?
2. Hur är flickors syn på sin egen förmåga när det gäller matematik?
3. Finns det skillnader mellan kvinnliga och manliga klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken?
Studien är en kvalitativstudie där deltagande på ett övergripande sätt behandlas utgående från Wengers (1998) tillhörighetsteori. Tyngdpunkten i Wengers tillhörighetsteori ligger i detta arbete på dimensionen om föreställning, det vill säga att skapa en syn på världen utgående från ett samband mellan erfarenheter och tid. Självförtroende och självförmåga inkluderas i tillhörighetsteorin och därtill presenterar begreppet skolmatematisk praktik. Vidare ligger den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen på tidigare forskning kring elevers och klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken.
Utgående från syftet valdes intervju samt enkät som datainsamlingsmetod. Datamaterialet består av en fokusgruppintervju med tre flickor i årskurs 9 samt enkätsvar från en enkät som 65 först årets klasslärarstuderanden besvarat. Utgående från enkätsvaren valdes i denna studie att lägga fokus på berättelserna i datamaterialet och inte ta i beaktande sambandet mellan olika faktorer, därmed används kvalitativa metoder. Datamaterialet analyserades sedan utgående från syftet med kategorisering som analysmetod. Kategorierna som skapades benämns ”inre faktorer”, ”sociala faktorer” och ”yttre faktorer”, där inre faktorer främst innefattade känslor, de sociala faktorerna innefattar sociala relationer i förhållande till matematiken och de yttre faktorerna lektionernas uppbyggnad, bedömning och beröm.
Resultatet visade på att det finns många faktorer som påverkat elevernas och klasslärarstuderandenas erfarenhet av och relation till matematiken. Resultaten i studien visade på att gruppen och läraren haft en stark inverkan på självförtroendet och erfarenheten av matematiken. Lärarens betydelse verkade vara av större betydelse hos flickor än hos pojkar enligt respondetsvaren. Både eleverna och klasslärarstuderandena hade upplevt matematikundervisningen på liknande sätt där läraren framfört teori och eleverna sedan räknade. En del studerande nämnde även matematikundervisningen som monoton och med ett snabbt tempo. Det gick även att utgående från resultatet se att vitsordet i matematiken hade en inverkan på självförtroendet i ämnet och att pojkarnas självförtroende påverkades mer av prestation vilket inte syntes lika tydligt hos flickorna.
Utgående från studien kan konstateras att klasslärarstuderandes relation till skolamatematiken har en känsloladdad grund som sitter kvar ännu då de inleder sina studier.
Det som respondenterna i avhandlingen tar upp går inte att generalisera eftersom antalet respondenter är få, de ger däremot exempel på faktorer som kan påverka elever och klasslärarstuderandes erfarenhet av och relation till skolmatematiken.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]