Nato och finländska nyhetsmedier : Utrikespolitiska händelsers inverkan på den finländska Natodebatten i Helsingin Sanomat under åren 2006–2016
Oskar, Lang (2018)
Oskar, Lang
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018100637708
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018100637708
Tiivistelmä
Nato är ett ord som ofta ger upphov till en hätsk debatt i finländsk media. Det går inte att debattera säkerhetspolitiska aspekter i Finland utan att nämna militäralliansen. Nyhetsmedia kan använda sig av olika verktyg för att forma och styra debatten. Två vanliga verktyg som brukas av media är dagordningsmakt och gestaltning. Dessa två verktyg används också i den finländska Natodebatten, men till vilken utsträckning? Tanken med denna avhandling är att få svar på hur den finländska Natodebatten utvecklats och förändrats under elva års tid som ingriper två säkerhetspolitiska kriser. Tanken är att även undersöka i vilken grad finländska nyhetsmedier använder sig av dagordningsmakt och gestaltning (framing på engelska) för att styra debatten om Nato.
Syftet med studien var att analysera hur den finländska Natodebatten utvecklats över tid och ifall kriserna i Georgien år 2008 och Ukraina år 2014 haft en effekt på debatten. Avhandlingens frågeställningar var de följande. Hur har den finländska Natodebatten utvecklats under tidsperioden 2006–2016? Har kriserna i Georgien och Ukraina haft en effekt på denna debatt?
För att kunna svara på den dessa frågor krävdes en form av innehållsanalys. Eftersom tanken var att analysera hur debatten utvecklats över tid, alltså att jämföra innehållet i tidningsledarna över tid. Med dessa faktorer i åtanke valdes en deskriptiv kvantitativ innehållsanalys som avhandlingens metod. Studien material avgränsades till de ledare i Helsingin Sanomat som har Nato i fokus. Vid analysen av materialet visade det sig att Natodebatten i Helsingin Sanomats ledare utvecklats en hel del under forskningsperioden. Kriserna i Georgien år 2008 och Ukraina år 2014 hade båda en effekt på Natodebatten i Helsingin Sanomat. Det förekom en del bruk av dagordningsmakt och gestaltning i ledarna. Till exempel började Nato gestaltas mera positivt i ledarna över tid. Inställningen till ett finländskt Natomedlemskap blev mer negativ även om Nato gestaltades mer positivt. Resultaten av forskningen visar att Natodebatten i ledarna i Helsingin Sanomat utvecklats under den tidsperiod som valts till avhandlingens forskningsperiod. Kriserna i Georgien och Ukraina har haft en effekt på Natodebatten i ledarna i Helsingin Sanomat. Krisen i Georgien hade en något mindre effekt än krisen i Ukraina men båda kriserna gjorde att Nato började gestaltas mer positivt.
Syftet med studien var att analysera hur den finländska Natodebatten utvecklats över tid och ifall kriserna i Georgien år 2008 och Ukraina år 2014 haft en effekt på debatten. Avhandlingens frågeställningar var de följande. Hur har den finländska Natodebatten utvecklats under tidsperioden 2006–2016? Har kriserna i Georgien och Ukraina haft en effekt på denna debatt?
För att kunna svara på den dessa frågor krävdes en form av innehållsanalys. Eftersom tanken var att analysera hur debatten utvecklats över tid, alltså att jämföra innehållet i tidningsledarna över tid. Med dessa faktorer i åtanke valdes en deskriptiv kvantitativ innehållsanalys som avhandlingens metod. Studien material avgränsades till de ledare i Helsingin Sanomat som har Nato i fokus. Vid analysen av materialet visade det sig att Natodebatten i Helsingin Sanomats ledare utvecklats en hel del under forskningsperioden. Kriserna i Georgien år 2008 och Ukraina år 2014 hade båda en effekt på Natodebatten i Helsingin Sanomat. Det förekom en del bruk av dagordningsmakt och gestaltning i ledarna. Till exempel började Nato gestaltas mera positivt i ledarna över tid. Inställningen till ett finländskt Natomedlemskap blev mer negativ även om Nato gestaltades mer positivt. Resultaten av forskningen visar att Natodebatten i ledarna i Helsingin Sanomat utvecklats under den tidsperiod som valts till avhandlingens forskningsperiod. Kriserna i Georgien och Ukraina har haft en effekt på Natodebatten i ledarna i Helsingin Sanomat. Krisen i Georgien hade en något mindre effekt än krisen i Ukraina men båda kriserna gjorde att Nato började gestaltas mer positivt.