Skoltrivselns betydelse ur ett lärarperspektiv : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om trivsel och vilka arbetssätt lärare använder för att skapa trivsel
Holmgård, Felicia (2018)
Holmgård, Felicia
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101934
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201901101934
Tiivistelmä
Trivsel i skolan är en betydelsefull faktor för elevernas välmående i skolan. När eleverna trivs i skolan har de bättre förutsättningar att prestera bättre. Även i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen står det att elevernas lärmiljö i skolan ska vara trivsam och att varje elev ska få må bra och lyckas i skolan.
Syftet med studien är att klargöra vilka uppfattningar klasslärare har om fenomenet trivsel i skolan, och hur klasslärare arbetar för att skapa trivsel i klassen.
Eftersom det är klasslärarnas uppfattningar jag önskar undersöka är det ändamålsenligt att göra semistrukturerade intervjuer med fenomenografi som forskningsansats.
Utgående från syftet har tre forskningsfrågor ställts, vilka är:
1. Hur uppfattar klasslärare fenomenet trivsel?
2. Hur arbetar klasslärare för att skapa trivsel?
3. Vad anser klasslärare att borde utvecklas för att skapa trivsel?
Resultatet visar att klasslärare uppfattar trivsel som något man i skolan skapar genom ett gott samarbete mellan lärare och elever. Hur atmosfären är i klassen spelar också roll för hur trivseln uppfattas. En god skolatmosfär som stödjer trivsel ska vara omväxlande men samtidigt ha rutiner. Klasslärarna arbetar för trivsel genom att hitta arbetssätt som fungerar i klassen och genom att arbeta för ett gott samarbete i skolan.
För att skapa trivsel i klassen arbetar lärarna professionellt, genom att vara ärliga i sitt arbete och mot eleverna samt genom att bemöta varje enskild elev. Därtill menar lärarna att man genom att läsa av stämningar i klassen också kan planera arbetssätt som ökar trivseln just i den gruppen. Lärarna arbetar med specifika program för att främja trivsel. Genom att arbeta med elevernas sociala kompetens kan lärare också främja elevernas trivsel, visar avhandlingens resultat.
Enligt resultatet borde man öka resurserna i skolan för att främja trivseln. Dessa resurser är tid för att skapa trivsel och stöd till elever som behöver hjälp. Dessutom är lärarna överens om att det finns många möjligheter att skapa trivsel i skolan och det gäller att tillvara ta dem, samtidigt som man också behöver bli bättre på att följa upp och förändra negativa mönster i skolan som minskar trivseln.
Resultatet får stöd i teorin genom att betona vikten av att redan i början av grundskolan
lägga tyngdpunkt på trivseln i skolan, eftersom trivseln är en grundläggande faktor för
elevernas välmående och lärande.
Syftet med studien är att klargöra vilka uppfattningar klasslärare har om fenomenet trivsel i skolan, och hur klasslärare arbetar för att skapa trivsel i klassen.
Eftersom det är klasslärarnas uppfattningar jag önskar undersöka är det ändamålsenligt att göra semistrukturerade intervjuer med fenomenografi som forskningsansats.
Utgående från syftet har tre forskningsfrågor ställts, vilka är:
1. Hur uppfattar klasslärare fenomenet trivsel?
2. Hur arbetar klasslärare för att skapa trivsel?
3. Vad anser klasslärare att borde utvecklas för att skapa trivsel?
Resultatet visar att klasslärare uppfattar trivsel som något man i skolan skapar genom ett gott samarbete mellan lärare och elever. Hur atmosfären är i klassen spelar också roll för hur trivseln uppfattas. En god skolatmosfär som stödjer trivsel ska vara omväxlande men samtidigt ha rutiner. Klasslärarna arbetar för trivsel genom att hitta arbetssätt som fungerar i klassen och genom att arbeta för ett gott samarbete i skolan.
För att skapa trivsel i klassen arbetar lärarna professionellt, genom att vara ärliga i sitt arbete och mot eleverna samt genom att bemöta varje enskild elev. Därtill menar lärarna att man genom att läsa av stämningar i klassen också kan planera arbetssätt som ökar trivseln just i den gruppen. Lärarna arbetar med specifika program för att främja trivsel. Genom att arbeta med elevernas sociala kompetens kan lärare också främja elevernas trivsel, visar avhandlingens resultat.
Enligt resultatet borde man öka resurserna i skolan för att främja trivseln. Dessa resurser är tid för att skapa trivsel och stöd till elever som behöver hjälp. Dessutom är lärarna överens om att det finns många möjligheter att skapa trivsel i skolan och det gäller att tillvara ta dem, samtidigt som man också behöver bli bättre på att följa upp och förändra negativa mönster i skolan som minskar trivseln.
Resultatet får stöd i teorin genom att betona vikten av att redan i början av grundskolan
lägga tyngdpunkt på trivseln i skolan, eftersom trivseln är en grundläggande faktor för
elevernas välmående och lärande.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]