Splittrade uppfattningar om gemensam åskådningsundervisning : En diskursanalys av argumentationen för och emot gemensam undervisning i religion och livsåskådningskunskap i Kyrkslätt kommun
Julin, Henrik (2018)
Julin, Henrik
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018110947746
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018110947746
Tiivistelmä
Religionsundervisning är ett laddat diskussionsämne. Ska Finland fortsätta med den separerande religionsundervisningen, där elever undervisas i grupper med andra elever från samma samfund? Eller ska vi gå i resten av de nordiska ländernas fotspår och ha integrerad religionsundervisning, där alla elever oberoende av om eleven hör eller inte hör till något registrerat religiöst samfund sätts i en gemensam grupp? Finland fick sin första skola med gemensam åskådningsundervisning 2013 i högstadiet Kulosaaren yhteiskoulu i Helsingfors med sin så kallade Brändömodell. Andra skolor och kommuner har nu också i samband med att den nya läroplanen trädde i kraft 01.08.2016 börjat sammanslå sin åskådningsundervisning. Till dessa hör de svenska lågstadierna i Kyrkslätt.
Den gemensamma åskådningsundervisningen i svenska Kyrkslätt kommun togs inte emot väl av kommunens svenskspråkiga ortodoxa familjer som gick emot kommunens gemensamma åskådningsundervisning från och med höstens första skoldag. De ortodoxa familjernas argumentation hade ingen inverkan på kommunen så en av de ortodoxa familjerna tog kontakt med Regionförvaltningsverkets svenska enhet i Västra och Inre Finland och bad dem att göra en utredning på åskådningsundervisningen i svenska Kyrkslätt.
Regionförvaltningsverkets utredning har jag fått ta del av och utgått från de dokument som de skickat åt mig när jag formulerat mitt syfte: Syftet med studien är att undersöka konflikten kring en gemensam åskådningsundervisning i Kyrkslätt som kommunen infört i de svenska grundskolorna hösten 2016. Utgående från syftet har jag ställt upp följande forskningsfrågor:
1. Vad kännetecknar vårdnadshavarens argumentation kring åskådningsundervisningen?
2. Vad kännetecknar kommunens argumentation kring åskådningsundervisningen?
3. Vad kännetecknar de sakkunnigas syn på åskådningsundervisningen i Kyrkslätt kommun?
Forskningen är en kvalitativ diskursanalys av de dokument som Regionförvaltningsverket utgått ifrån i sitt utlåtande. I dokumenten framkommer hur vårdnadshavaren och kommunen tolkat styrdokument för att argumentera för sin syn på religionsundervisning samt Utbildningsstyrelsens och Diskrimineringsombudsmannens utlåtande om kommunens åskådningsundervisning.
Resultaten visar att vårdnadshavarens argumentation för undervisning i elevens egen religion främst bygger på tolkningar av gällande lagstiftning. Kommunen beskylls också för ojämlik behandling av minoritetselever av vårdnadshavaren. Kommunens argumentation för en gemensam åskådningsundervisning kännetecknas av tolkningar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Åskådningsundervisningen har kommunen planerat att utgå, enligt läroplanens anvisningar, efter eleverna och ska skapa och uppmuntra diskussioner som ska göra eleverna mera toleranta mot det ”okända”.
Denna studie har gett en djupare förståelse för religionsundervisningens ramar i Finland och varför utvecklingen mot en integrerad modell går långsamt jämfört med de andra nordiska länderna.
Den gemensamma åskådningsundervisningen i svenska Kyrkslätt kommun togs inte emot väl av kommunens svenskspråkiga ortodoxa familjer som gick emot kommunens gemensamma åskådningsundervisning från och med höstens första skoldag. De ortodoxa familjernas argumentation hade ingen inverkan på kommunen så en av de ortodoxa familjerna tog kontakt med Regionförvaltningsverkets svenska enhet i Västra och Inre Finland och bad dem att göra en utredning på åskådningsundervisningen i svenska Kyrkslätt.
Regionförvaltningsverkets utredning har jag fått ta del av och utgått från de dokument som de skickat åt mig när jag formulerat mitt syfte: Syftet med studien är att undersöka konflikten kring en gemensam åskådningsundervisning i Kyrkslätt som kommunen infört i de svenska grundskolorna hösten 2016. Utgående från syftet har jag ställt upp följande forskningsfrågor:
1. Vad kännetecknar vårdnadshavarens argumentation kring åskådningsundervisningen?
2. Vad kännetecknar kommunens argumentation kring åskådningsundervisningen?
3. Vad kännetecknar de sakkunnigas syn på åskådningsundervisningen i Kyrkslätt kommun?
Forskningen är en kvalitativ diskursanalys av de dokument som Regionförvaltningsverket utgått ifrån i sitt utlåtande. I dokumenten framkommer hur vårdnadshavaren och kommunen tolkat styrdokument för att argumentera för sin syn på religionsundervisning samt Utbildningsstyrelsens och Diskrimineringsombudsmannens utlåtande om kommunens åskådningsundervisning.
Resultaten visar att vårdnadshavarens argumentation för undervisning i elevens egen religion främst bygger på tolkningar av gällande lagstiftning. Kommunen beskylls också för ojämlik behandling av minoritetselever av vårdnadshavaren. Kommunens argumentation för en gemensam åskådningsundervisning kännetecknas av tolkningar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Åskådningsundervisningen har kommunen planerat att utgå, enligt läroplanens anvisningar, efter eleverna och ska skapa och uppmuntra diskussioner som ska göra eleverna mera toleranta mot det ”okända”.
Denna studie har gett en djupare förståelse för religionsundervisningens ramar i Finland och varför utvecklingen mot en integrerad modell går långsamt jämfört med de andra nordiska länderna.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [532]