Motivated reading in English with Finnish lower secondary school pupils
Hyrsky, Satu (2018)
Hyrsky, Satu
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111748382
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018111748382
Tiivistelmä
The pro gradu thesis Motivated reading in English with Finnish lower secondary school pupils provides a study on reading English literature extracts with focus on pupils’ motivation for reading. In the longitudinal study 42 Finnish lower secondary pupils in two study groups made seven literary tasks during a period of 18 months in grades 8 and 9. The youngsters were at the age of 14-15 and the purpose of the study was to find out how much spark of interest they have for reading literature and if tasks like this can improve motivation for reading in a foreign language.
Research shows that reading literature in the target language is profitable for second language acquisition. As the regular study books contain a little literature it is up to the teacher how much and in which way to use literature in English studies. In addition there are current challenges with young people’s low reading motivation.
The pupils completed seven reading tasks with different literary genres including narrative texts and poems in 8th and 9th grades. Information regarding their liking, how easy versus difficult they estimated the reading and opinions on the reading experiences was gathered with the help of a questionnaire after every reading task. The answers showed that a clear majority of the pupils liked to read the literary texts. On average about 60% of the pupils liked the reading tasks a lot and roughly 30% like the reading to some extent whereas 10% of them did not like reading the texts. The programme did not affect the English grades.
When the results of liking were compared to the pupils’ English grades they correlated only partly with how the reading was liked. About 36% of the pupils with a weak proficiency clearly liked the reading tasks and 28% of the pupils with a high grade showed only mediocre or quite low motivation for reading the literary tasks.
The gender related findings showed that on average girls liked the reading tasks significantly more than boys in both study groups. However in one of the groups the four boys with the highest liking results beat the four girls with the top results.
Based on the study it is very likely that reading tasks like these improve pupils’ motivation for reading English literature though there may be a tenth of the pupils whose liking and motivation remains low and about 30% who show only moderate liking. The study clearly indicates that reading literature in the foreign language classroom can have positive effects on motivation. Sammanfattning
Min pro gradu-avhandling Motivated reading in English with Finnish lower secondary school pupils (Motiverande läsning på engelska med finska högstadieelever) är en studie av finska högstadieelevers motivation att läsa engelska litteraturtexter. Det är en longitudinell undersökning av två studiegrupper i årskurskurserna 8 och 9 med sammanlagt 42 elever som gjorde sju litterära uppgifter på engelska lektioner under en tidsperiod av 18 månader. Syftet var att undersöka om eleverna tyckte om att läsa litteraturtexterna och huruvida denna typ av läsning kunde öka motivationen att läsa litteratur på ett främmande språk. Frågan sammanhänger med den brist på motivation att läsa som kännetecknar många ungdomar i Finland. Numera har drygt 10 % av unga vuxna så omfattande problem med att läsa och skriva en text att de till exempel har svårt att klara av att söka ett jobb.
Undersökningen visar att litteraturläsning på målspråket är nyttigt för andraspråksinlärningen på flera sätt. Enligt grundskolans undervisningsplan ska man använda och läsa olika slags engelska texter, men planen specificerar inte vilken typ av texter det gäller så litterära texter kommer inte nödvändigtvis att ingå i undervisningen. De studieböcker i engelska som vanligen används i Finland innehåller bara några få litterära texter så det är upp till läraren att bestämma och välja hur mycket och på vilket sätt hon eller han vill använda skönlitteratur i sin undervisning på högstadiet. Detta kan vara orsaken till att någon eller lärare använder litterära texter och särskilt skönlitteratur bara i liten utsträckning på högstadiet. Själv var jag en av de lärare som inte hade haft mycket tid för litterära texter fast jag anade deras fördelar därför väcktes intresset för att studera ämnet.
I studien började eleverna med att läsa litteraturuppgifterna 1 till 6 i årskurs åtta och fortsatte med sista delen av programmet i årskurs nio. Sammanlagt fick de läsa sju olika texter inom olika genrer från narrativa texter till många slags dikter. De första sex uppgifterna innehöll litteratur för ungdomar medan den sista uppgiften omfattade 12 dikter som är kända och uppskattade inom klassisk engelsk litteratur från olika tidsperioder. Elevernas svar samlades in med hjälp av ett frågeformulär i samband med varje uppgift. Eleverna skulle för det första ange hur mycket de tyckte om att läsa texten på en skala från 1 (inte alls) till 10 (tyckte mycket om läsningen). För det andra fick de svara på hur lätt eller svår texten var för dem på en skala från 1 (mycket lätt) till 10 (mycket svår). För det tredje fick eleverna skriva ner sina egna åsikter om vad de tyckte om att läsa texten. Svaren visade att en tydlig majoritet, ungefär 60 % av dem, tyckte om eller tyckte mycket om att läsa de litterära texterna. Ungefär 30 % av dem tyckte bara medelmåttigt om läsningen, medan det var klart att 10 % av dem inte alls tyckte om att läsa dem. Eleverna fick veta att deras svar i frågeformuläret inte hade någon inverkan på deras betyg i engelska.
En jämförelse av de nämnda resultaten och elevernas betyg i engelska visade att siffrorna inte alltid korrelerade med varandra. Det var inte självklart att en elev med ett högt betyg i engelska gillade att läsa litteraturtexterna. Cirka 28 % av eleverna med ett högt betyg (8-10) gillade läsningsuppgifterna bara lite. Å andra sidan tyckte 36 % av eleverna med ett lägre betyg (6-7) om att läsa litteraturtexterna på engelska.
Det fanns också genusrelaterade skillnader bland studieresultaten. Det visade sig att flickorna tyckte mera om läsningsuppgifterna än pojkarna vilket också har visats i flera andra studier. Någon genomgående trend var detta ändå inte. I den ena studiegruppen gillade de fyra pojkarna med de högsta betygen läsningsuppgifterna i högre grad än de fyra flickorna med de högsta betygen i gruppen.
Tyvärr fanns det några brister i hur undersökningen förverkligades. Till exempel genom frågeformuläret borde jag mera ingående ha tagit reda på hur eleverna upplevde läsningen. Det kan även hända att många elever gjorde uppgifterna bara för att det stod på programmet. Då kan de ha svarat att de visserligen tyckte om att läsa texterna men att deras motivation i själva verket var av ett mera ytligt slag.
Undersökningsresultaten i denna studie visade tydligt att det är högst sannolikt att skönlitterära läsningsuppgifter såsom i denna studie bidrar till att förbättra elevernas motivation att läsa litteratur på främmande språk. Visserligen tyckte en tionde del av eleverna inte om att läsa uppgifterna och ungefär en tredje del gillade dem bara medelmåttigt, men av elevernas egna kommentarer kan man läsa att de cirka 60 % av de elever som var mycket motiverade av läsningen fick en positiv erfarenhet av litteraturläsningen. Tidigare undersökningar har visat att sådan motivation som är baserad på att man tycker om att göra någonting är den optimala typen av motivation. Sådan motivation kan ha funnits hos flera av eleverna i denna studie.
Research shows that reading literature in the target language is profitable for second language acquisition. As the regular study books contain a little literature it is up to the teacher how much and in which way to use literature in English studies. In addition there are current challenges with young people’s low reading motivation.
The pupils completed seven reading tasks with different literary genres including narrative texts and poems in 8th and 9th grades. Information regarding their liking, how easy versus difficult they estimated the reading and opinions on the reading experiences was gathered with the help of a questionnaire after every reading task. The answers showed that a clear majority of the pupils liked to read the literary texts. On average about 60% of the pupils liked the reading tasks a lot and roughly 30% like the reading to some extent whereas 10% of them did not like reading the texts. The programme did not affect the English grades.
When the results of liking were compared to the pupils’ English grades they correlated only partly with how the reading was liked. About 36% of the pupils with a weak proficiency clearly liked the reading tasks and 28% of the pupils with a high grade showed only mediocre or quite low motivation for reading the literary tasks.
The gender related findings showed that on average girls liked the reading tasks significantly more than boys in both study groups. However in one of the groups the four boys with the highest liking results beat the four girls with the top results.
Based on the study it is very likely that reading tasks like these improve pupils’ motivation for reading English literature though there may be a tenth of the pupils whose liking and motivation remains low and about 30% who show only moderate liking. The study clearly indicates that reading literature in the foreign language classroom can have positive effects on motivation.
Min pro gradu-avhandling Motivated reading in English with Finnish lower secondary school pupils (Motiverande läsning på engelska med finska högstadieelever) är en studie av finska högstadieelevers motivation att läsa engelska litteraturtexter. Det är en longitudinell undersökning av två studiegrupper i årskurskurserna 8 och 9 med sammanlagt 42 elever som gjorde sju litterära uppgifter på engelska lektioner under en tidsperiod av 18 månader. Syftet var att undersöka om eleverna tyckte om att läsa litteraturtexterna och huruvida denna typ av läsning kunde öka motivationen att läsa litteratur på ett främmande språk. Frågan sammanhänger med den brist på motivation att läsa som kännetecknar många ungdomar i Finland. Numera har drygt 10 % av unga vuxna så omfattande problem med att läsa och skriva en text att de till exempel har svårt att klara av att söka ett jobb.
Undersökningen visar att litteraturläsning på målspråket är nyttigt för andraspråksinlärningen på flera sätt. Enligt grundskolans undervisningsplan ska man använda och läsa olika slags engelska texter, men planen specificerar inte vilken typ av texter det gäller så litterära texter kommer inte nödvändigtvis att ingå i undervisningen. De studieböcker i engelska som vanligen används i Finland innehåller bara några få litterära texter så det är upp till läraren att bestämma och välja hur mycket och på vilket sätt hon eller han vill använda skönlitteratur i sin undervisning på högstadiet. Detta kan vara orsaken till att någon eller lärare använder litterära texter och särskilt skönlitteratur bara i liten utsträckning på högstadiet. Själv var jag en av de lärare som inte hade haft mycket tid för litterära texter fast jag anade deras fördelar därför väcktes intresset för att studera ämnet.
I studien började eleverna med att läsa litteraturuppgifterna 1 till 6 i årskurs åtta och fortsatte med sista delen av programmet i årskurs nio. Sammanlagt fick de läsa sju olika texter inom olika genrer från narrativa texter till många slags dikter. De första sex uppgifterna innehöll litteratur för ungdomar medan den sista uppgiften omfattade 12 dikter som är kända och uppskattade inom klassisk engelsk litteratur från olika tidsperioder. Elevernas svar samlades in med hjälp av ett frågeformulär i samband med varje uppgift. Eleverna skulle för det första ange hur mycket de tyckte om att läsa texten på en skala från 1 (inte alls) till 10 (tyckte mycket om läsningen). För det andra fick de svara på hur lätt eller svår texten var för dem på en skala från 1 (mycket lätt) till 10 (mycket svår). För det tredje fick eleverna skriva ner sina egna åsikter om vad de tyckte om att läsa texten. Svaren visade att en tydlig majoritet, ungefär 60 % av dem, tyckte om eller tyckte mycket om att läsa de litterära texterna. Ungefär 30 % av dem tyckte bara medelmåttigt om läsningen, medan det var klart att 10 % av dem inte alls tyckte om att läsa dem. Eleverna fick veta att deras svar i frågeformuläret inte hade någon inverkan på deras betyg i engelska.
En jämförelse av de nämnda resultaten och elevernas betyg i engelska visade att siffrorna inte alltid korrelerade med varandra. Det var inte självklart att en elev med ett högt betyg i engelska gillade att läsa litteraturtexterna. Cirka 28 % av eleverna med ett högt betyg (8-10) gillade läsningsuppgifterna bara lite. Å andra sidan tyckte 36 % av eleverna med ett lägre betyg (6-7) om att läsa litteraturtexterna på engelska.
Det fanns också genusrelaterade skillnader bland studieresultaten. Det visade sig att flickorna tyckte mera om läsningsuppgifterna än pojkarna vilket också har visats i flera andra studier. Någon genomgående trend var detta ändå inte. I den ena studiegruppen gillade de fyra pojkarna med de högsta betygen läsningsuppgifterna i högre grad än de fyra flickorna med de högsta betygen i gruppen.
Tyvärr fanns det några brister i hur undersökningen förverkligades. Till exempel genom frågeformuläret borde jag mera ingående ha tagit reda på hur eleverna upplevde läsningen. Det kan även hända att många elever gjorde uppgifterna bara för att det stod på programmet. Då kan de ha svarat att de visserligen tyckte om att läsa texterna men att deras motivation i själva verket var av ett mera ytligt slag.
Undersökningsresultaten i denna studie visade tydligt att det är högst sannolikt att skönlitterära läsningsuppgifter såsom i denna studie bidrar till att förbättra elevernas motivation att läsa litteratur på främmande språk. Visserligen tyckte en tionde del av eleverna inte om att läsa uppgifterna och ungefär en tredje del gillade dem bara medelmåttigt, men av elevernas egna kommentarer kan man läsa att de cirka 60 % av de elever som var mycket motiverade av läsningen fick en positiv erfarenhet av litteraturläsningen. Tidigare undersökningar har visat att sådan motivation som är baserad på att man tycker om att göra någonting är den optimala typen av motivation. Sådan motivation kan ha funnits hos flera av eleverna i denna studie.