Finland och medlemskap av Europeiska gemenskapen. Ekonomiska effekter
Valtion taloudellinen tutkimuskeskus VATT
01.01.1992
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018042619088
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018042619088
Tiivistelmä
När de inre marknaderna föds i Västeuropa kommer den ekonomiska tillväxten att förstärkas och som följd därav befolkningens ekonomiska köpkraft. Efterfrågan av finländska varor ökar också, samtidigt som den del av produktionen som saknar konkurrensförmåga upphör i vårt land. Även om Finlands nationalekonomi i EES-alternativet skulle växa med närmare tre procent per år, kommer arbetslösheten att förbi ett stort problem.
I början av år 1992 är jordbruksprodukternas producentpriser ungefär de dubbla i jämförelse med de nordliga EG-ländernas motsvarande priser. Som medlem av Gemenskapen sjunker priserna för det finländska jordbrukets produktionsinsatser avsevärt i Finland och jordbrukets produktionsstruktur förändras betydligt. Jordbruksproduktionen skulle möjligtvis minska med en tredjedel och jordbrukets arbetsplatser med en fjärdedel.
Harmonisering av beskattningen minskar på längre sikt statens skatteintäkter möjligtvis med till och med 15 miljarder mark. Med avseende på den offentliga ekonomins balans kan detta vålla problem.
Beräkningar som gjorts med finansministeriets planeringsmodell (Kessu4) på medellång sikt antyder, att det finländska medlemskapet enligt de använda antagandena skulle öka realinkomsterna med närmare 8 procent och arbetsplatserna med 100 000, förutsatt att det möjliga medlemskapet skulle leda till att konsumtionspriserna och kostnadsnivån sjunker med ca en femtedel. Modellberäkningarnas resultat är naturligtvis en grov bedömning, som innehåller många förbehåll.
I början av år 1992 är jordbruksprodukternas producentpriser ungefär de dubbla i jämförelse med de nordliga EG-ländernas motsvarande priser. Som medlem av Gemenskapen sjunker priserna för det finländska jordbrukets produktionsinsatser avsevärt i Finland och jordbrukets produktionsstruktur förändras betydligt. Jordbruksproduktionen skulle möjligtvis minska med en tredjedel och jordbrukets arbetsplatser med en fjärdedel.
Harmonisering av beskattningen minskar på längre sikt statens skatteintäkter möjligtvis med till och med 15 miljarder mark. Med avseende på den offentliga ekonomins balans kan detta vålla problem.
Beräkningar som gjorts med finansministeriets planeringsmodell (Kessu4) på medellång sikt antyder, att det finländska medlemskapet enligt de använda antagandena skulle öka realinkomsterna med närmare 8 procent och arbetsplatserna med 100 000, förutsatt att det möjliga medlemskapet skulle leda till att konsumtionspriserna och kostnadsnivån sjunker med ca en femtedel. Modellberäkningarnas resultat är naturligtvis en grov bedömning, som innehåller många förbehåll.
Tutkimusteema
Economic growth, Taloudellinen kasvu, Macroeconomic policy, Talouspolitiikka, International comparisons, Kansainväliset vertailut, Taxation, Verotus, Taxation and Social Transfers, Julkisen talouden rahoitus ja tulonsiirrot
JEL
E000 - Macroeconomics and Monetary Economics: General, F020 - International Economic Order; Noneconomic International Organizations; Economic Integration and Globalization: General, H200 - Taxation, Subsidies, and Revenue: General, O100 - Economic Development: General, Q100 - Agriculture: General
Avainsanat
integration, ekonomisk tillväxt, sysselsättning, jordbruk, beskattning, modellberäkning