Sveriges väg till ett NATO -medlemskap 2019-2022
Öblom, Matias (2017)
Öblom, Matias
Sotataidon laitos
Strategia
Sotatieteiden maisteriopiskelijan pro gradu
Sotatieteiden maisterikurssi 6
2017
Julkinen
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201708097993
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201708097993
Tiivistelmä
Denna forskning har utnyttjat den aktuella diskussionen om Sveriges att vara eller att inte vara medlem i NATO. Aktualiteten ökas genom att Sverige och Finland samarbetar för att utveckla gemensamma trupper. Därför är forskningen även intressant för den finska försvars-makten. Rubriken sätter upp en rätt så stram ram att forska i. Därför har begränsningar kunnat göras för att utesluta eventuella andra metoder för att förstärka Sveriges säkerhetspolitiska ställning.
Forskningen har genom problemorienterad materialinsamling lyckats samla in en märkbar databas gällande Sveriges säkerhetspolitik. För att analysera denna databas har kvalitativa metoden för dokument och litteraturanalys använts. Sedan mera har forskningen använt sig av struktur realismen och mera specifikt, den av Kenneth Waltz utvecklade defensiva struktur realismen. Det centrala verktyg som defensiva struktur realismen har att erbjuda denna forsk-ning är i form av balansteorin.
För att skapa en bild över hur Sverige styrs och således hur den svenska demokratin fungerar har forskningen först fokuserat på Sveriges internpolitik vilket inte alls är typiskt för en forsk-ning med realpolitisk teori, likväl har det varit en viktig del i att förstå den politiska kultur som svenska politiker arbetar i för att nå resultat.
NATO har forskats i grundligt i det hänseendet att man har tagit fram de krav som NATO ställer på en aspirerande ny medlemsstat. Samtidigt har dessa krav analyserats genom de aktioner man har noterat att Sverige har gjort under den senaste tiden. Speciellt bör noteras de likheter mellan Membership Action Plan (MAP) och fördjupade samarbetet (EO) samt samarbetsformen 28+2.
De andra samarbetena som tas upp i avhandlingen har forskats i endast för att kunna opponera den annars rätt så NATO -positiva ställningen som forskningen har antagits redan genom sin rubrik. De samarbeten som granskas är bilaterala samarbetena med Finland och Förenta sta-terna samt de multilaterala samarbeten som man ingått i med EU och just NATO.
Forskningen har påvisat att Sveriges samarbete med NATO är väldigt djupt. Delvis kan detta samarbete tolkas som förberedelser inför ett eventuellt medlemskap i NATO. Under senaste tiden har det gjorts förberedelser inom ekonomiska, juridiska och militärtekniska områden för att nå en väldigt hög interoperabilitet med NATO och dess medlemsländer.
Forskningen har genom problemorienterad materialinsamling lyckats samla in en märkbar databas gällande Sveriges säkerhetspolitik. För att analysera denna databas har kvalitativa metoden för dokument och litteraturanalys använts. Sedan mera har forskningen använt sig av struktur realismen och mera specifikt, den av Kenneth Waltz utvecklade defensiva struktur realismen. Det centrala verktyg som defensiva struktur realismen har att erbjuda denna forsk-ning är i form av balansteorin.
För att skapa en bild över hur Sverige styrs och således hur den svenska demokratin fungerar har forskningen först fokuserat på Sveriges internpolitik vilket inte alls är typiskt för en forsk-ning med realpolitisk teori, likväl har det varit en viktig del i att förstå den politiska kultur som svenska politiker arbetar i för att nå resultat.
NATO har forskats i grundligt i det hänseendet att man har tagit fram de krav som NATO ställer på en aspirerande ny medlemsstat. Samtidigt har dessa krav analyserats genom de aktioner man har noterat att Sverige har gjort under den senaste tiden. Speciellt bör noteras de likheter mellan Membership Action Plan (MAP) och fördjupade samarbetet (EO) samt samarbetsformen 28+2.
De andra samarbetena som tas upp i avhandlingen har forskats i endast för att kunna opponera den annars rätt så NATO -positiva ställningen som forskningen har antagits redan genom sin rubrik. De samarbeten som granskas är bilaterala samarbetena med Finland och Förenta sta-terna samt de multilaterala samarbeten som man ingått i med EU och just NATO.
Forskningen har påvisat att Sveriges samarbete med NATO är väldigt djupt. Delvis kan detta samarbete tolkas som förberedelser inför ett eventuellt medlemskap i NATO. Under senaste tiden har det gjorts förberedelser inom ekonomiska, juridiska och militärtekniska områden för att nå en väldigt hög interoperabilitet med NATO och dess medlemsländer.
Kokoelmat
- Opinnäytteet [2348]