Lag och ordning i cyberrymden - En jämförelse av Finlands och Sveriges cyberssäkerhetspolitik mellan åren 2009-2015, med fokus på lagstiftningen
Rönnberg, Ted (2015)
Rönnberg, Ted
Maanpuolustuskorkeakoulu
Strategia
Sotatieteiden kandidaattiopiskelijan tutkielma
82. Sjökadettkursen
2015
Julkinen
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201601193093
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201601193093
Tiivistelmä
Denna undersökning har jämfört Finlands och Sveriges cybersäkerhetspolitik. Som forskningsmetod
har använts komparativ analys och som teoretisk referensram säkerhetiseringsteorier.
Rubriken har valts på grund av den aktuella samhällsdebatt som förs kring cyberssäkerhet.
Statliga dokument har använts som primära källor. Intervjuer, artiklar och nyheter har
använts för att stöda slutsatserna. Lagstiftningen har lagts i fokus, eftersom den styr själva
verkställandet av idkad cybersäkerhetspolitik.
Utförd analys visar att Finland och Sverige behandlar cybersäkerhetsfrågorna som en del av
den övriga säkerhetspolitiken. Den största skillnaden är att Sverige inte har ett lika synligt
behov att säkerhetisera sin cybersäkerhetsagenda. Detta beror på att Sverige redan säkrat sina
statliga säkerhetsintressen i cyberrymden tack vare den så kallade FRA-lagen. Analysen visar
att Finland med sin säkerhetisering strävar efter likande befogenheter åt myndigheterna att
bedriva underrättelse i cyberrymden. Målet för Sveriges säkerhetisering är enligt denna analys
att stärka de existerande säkerhetsstrukturerna och utveckla myndighetssamarbete.
Lagstiftningsanalysen visar att båda länderna betonar medorgarnas grundläggande friheter
och rättigheter, yttrandefrihet samt personlig integritet på nätet. En annan likhet är att båda
strävar att lösa lagstiftningsfrågorna genom internationellt samarbete. Den största skillnaden
mellan Finland och Sverige är att Sverige endast försöker anpassa den nuvarande lagstiftningen
till cyberdomänen, medan Finland strävar att forma en helt ny cyberlagstiftning. Slutsatsen
visar dock att staterna först måste definiera cyberterminologin juridiskt, innan de kan
göra straffrättsliga tolkningar. Därtill måste länderna utveckla regelverken för överlåtelse av
information myndigheterna emellan.
har använts komparativ analys och som teoretisk referensram säkerhetiseringsteorier.
Rubriken har valts på grund av den aktuella samhällsdebatt som förs kring cyberssäkerhet.
Statliga dokument har använts som primära källor. Intervjuer, artiklar och nyheter har
använts för att stöda slutsatserna. Lagstiftningen har lagts i fokus, eftersom den styr själva
verkställandet av idkad cybersäkerhetspolitik.
Utförd analys visar att Finland och Sverige behandlar cybersäkerhetsfrågorna som en del av
den övriga säkerhetspolitiken. Den största skillnaden är att Sverige inte har ett lika synligt
behov att säkerhetisera sin cybersäkerhetsagenda. Detta beror på att Sverige redan säkrat sina
statliga säkerhetsintressen i cyberrymden tack vare den så kallade FRA-lagen. Analysen visar
att Finland med sin säkerhetisering strävar efter likande befogenheter åt myndigheterna att
bedriva underrättelse i cyberrymden. Målet för Sveriges säkerhetisering är enligt denna analys
att stärka de existerande säkerhetsstrukturerna och utveckla myndighetssamarbete.
Lagstiftningsanalysen visar att båda länderna betonar medorgarnas grundläggande friheter
och rättigheter, yttrandefrihet samt personlig integritet på nätet. En annan likhet är att båda
strävar att lösa lagstiftningsfrågorna genom internationellt samarbete. Den största skillnaden
mellan Finland och Sverige är att Sverige endast försöker anpassa den nuvarande lagstiftningen
till cyberdomänen, medan Finland strävar att forma en helt ny cyberlagstiftning. Slutsatsen
visar dock att staterna först måste definiera cyberterminologin juridiskt, innan de kan
göra straffrättsliga tolkningar. Därtill måste länderna utveckla regelverken för överlåtelse av
information myndigheterna emellan.
Kokoelmat
- Opinnäytteet [2348]