fi=Kirjailijat|sv=Författare|en=Writers|https://www.doria.fi:443/handle/10024/914502024-03-29T09:56:47Z2024-03-29T09:56:47ZLinder, Mariehttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1865252023-02-13T12:12:10Z2023-02-13T10:53:43ZLinder, Marie
Marie Linder
f. 9.12.1840 i S:t Petersburg
d. 5.3.1870 i Helsingfors
Marie Linder hör till 1800-talets kvinnolitterära tradition i Finland. Hennes roman En qvinna af vår tid utkom år 1867. Före det hade hon gett ut en del romantiska noveller och berättelser i tidskrifter och tidningar. En qvinna af vår tid är en skräckromantiskt inspirerad kärleksroman där kvinnans frihetslängtan utgör en röd tråd. Romanen fick ett kallt mottagande av de samtida kritikerna, vilket förmodligen bidrog till att den blev Linder sista försök på den litterära banan, trots att det även fanns de som uppmuntrade henne. Av dessa var Zacharias Topelius den mest inflytelserika. Marie Linder levde ett rastlöst liv i de högadliga kretsarna, ända sedan sin färgstarka och oroliga uppväxt och fram till sin tidiga död, men hann också verka som driftig herrgårdsvärdinna och amatörskådespelare. Hon var fransktalande och hade lärt sig svenska bara några år innan författardebuten. I ett efterhandsperspektiv framstår Linders roman som ett tidigt finländskt exempel på skönlitteratur med ett kvinnoemancipatoriskt budskap.
Se även:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----; Marie Linder
s. 9.12.1840 Pietarissa
k. 5.3.1870 Helsingissä
Marie Linder on osa Suomen 1800-luvun naiskirjallisuuden perinnettä. Hänen romaaninsa En qvinna af vår tid (suom. Aikamme nainen, 2009) julkaistiin vuonna 1867. Sitä ennen hän oli julkaissut romanttisia novelleja ja kertomuksia aikakaus- ja sanomalehdissä. En qvinna af vår tid on kauhuromantiikan inspiroima rakkausromaani, jonka punaisena lankana on naisen vapaudenkaipuu. Aikalaiskriitikot ottivat romaanin viileästi vastaan, mikä saattoi olla osasyy siihen, että teos jäi Linderin viimeiseksi yritykseksi luoda kirjallista uraa, vaikka hänellä oli myös kannustajia. Näistä Zacharias Topelius oli vaikutusvaltaisin. Marie Linder eli häilyvää ylhäisaatelin elämää aina värikkäästä ja levottomasta nuoruudestaan varhaiseen kuolemaansa saakka, mutta hän ehti myös toimia uutterana kartanonemäntänä ja amatöörinäyttelijänä. Hän oli ranskankielinen ja oli oppinut ruotsia vasta muutama vuosi ennen esikoiskirjansa julkaisemista. Jälkipolville Linderin romaani näyttäytyy Suomen naisemansipatorisen kirjallisuuden varhaisena esimerkkinä.
Lisätietoja:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4611-1416928957217
----
2023-02-13T10:53:43ZOngelin, Hannahttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1865242023-02-13T12:12:09Z2023-02-13T10:45:57ZOngelin, Hanna
Hanna Ongelin
f. 14.8.1848 i Helsinge socken
d. 17.6.1893 i Helsingfors
Hanna Ongelin var författare till en rad skräckromantiska romaner, samt noveller med en kvinnoemancipatorisk tendens. Ongelins litterära verk utkom under senare delen av 1800-talet, liksom även hennes pamfletter i aktuella frågor. Ongelin var också tidningsskribent och aktivist inom nykterhets-, djurskydds- och kvinnorörelserna. Succé gjorde Hanna Ongelin med de i Sverige utgivna underhållningsromanerna Den gamla fyrbåkens hemligheter (1882–83) och Ödets dom (1882–83). I hemlandet Finland fick hennes verk ett mindre varmt mottagande, och hon fick själv ge ut flera av sina böcker. Till de i hemlandet utgivna verken hör exempelvis Fordom och nu. Teckningar ur qvinnans lif (1881–1884), som utgör exempel på hennes kvinnoemancipatoriska berättelser, novellen Patria (1892) som strävar efter en försoning mellan det finska och det svenska språket samt samlingen Smågubbar och smågummor (1892), som återger berättelser ut författarens barndom.
Se även:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014), URN:NBN:fi:sls-4996-1416928957602
Forssell, Pia: Ongelin, Hanna. Kansallisbiografia-nätpublikation. Studia Biographica 4. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (hämtad 9.2.2023) Publikationens bestående adress URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns bestående adress http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-004676 (ISSN 1799-4349, nätpublikation)
----; Hanna Ongelin
s. 14.8.1848 Helsingin pitäjässä
k. 17.6.1893 Helsingissä
Hanna Ongelin kirjoitti useita kauhuromanttisia romaaneja sekä pyrkimyksiltään naisemansipatorisia novelleja. Ongelinin kirjallinen tuotanto julkaistiin 1800-luvun loppupuoliskolla, samoin kuin hänen ajankohtaisia asioita käsittelevät pamflettinsakin. Ongelin kirjoitti myös sanomalehtiin ja oli raittius-, eläinsuojelu- ja naisasialiikkeiden aktivisti. Hanna Ongelinin menestysteoksia olivat Ruotsissa julkaistut viihderomaanit Den gamla fyrbåkens hemligheter (1882–83) ja Ödets dom (1882–83). Ongelinin kotimaassa Suomessa teokset saivat viileämmän vastaanoton, ja hän joutui itse kustantamaan monet kirjoistaan. Suomessa julkaistuja teoksia ovat muun muassa Fordom och nu: Teckningar ur qvinnans lif (1881–1884, suom. Ennen ja nykyään: kuvauksia naisen elämästä, 1886), joka on esimerkki Ongelinin naisemansipatorisista kertomuksista, novelli Patria (1892), jossa on pyrkimyksenä suomen ja ruotsin kielten sopuisa rinnakkaiselo, sekä Smågubbar och smågummor (1892), kokoelma kertomuksia kirjailijan lapsuudesta.
Lisätietoja:
Biografiskt lexikon för Finland), Svenska litteratursällskapet i Finland (2014),
URN:NBN:fi:sls-4996-1416928957602
Forssell, Pia: Ongelin, Hanna. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (viitattu 9.2.2023) Julkaisun pysyvä tunniste URN:NBN:fi-fe20051410; artikkelin pysyvä tunniste http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-004676 (ISSN 1799-4349, verkkojulkaisu)
----
2023-02-13T10:45:57ZAejmelaeus, Niilohttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1865232023-02-13T12:12:09Z2023-02-13T10:43:33ZAejmelaeus, Niilo
Niilo (Nils) Aejmelaeus
s. 11.9.1812 Vaasassa
k. 20.8.1854 Porvoossa
Kirjallisuuden uranuurtaja, pappinakin toiminut Niilo (Nils) Aejmelaeus kirjoitti proosakertomuksen Haaksirikko: suomalainen perustuskielinen taru Niilolta (1838). Haaksirikko mainitaan yleensä ensimmäisenä suomenkielisenä novellina. Se on idealistinen romantiikan hengessä kirjoitettu rakkauskertomus. Aejmelaeus oli oppinutta sukua, joka jo pitkään oli ollut kiinnostunut suomalaisuudesta ja suomen kielestä. Kiinnostus todennäköisesti syveni Aejmelaeuksen opiskellessa Helsingissä, niin kutsutun Lauantaiseuran aikoihin. Myöhemmin, Porvoon-aikanaan, Aejmelaeus tutustui läheisesti myös kirjallisiin piireihin, varsinkin ystävänsä J. L. Runebergin ansiosta.
Lisätietoja:
Jokipii, Mauno: Aejmelaeus, Nils. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Helsinki:
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (viitattu 9.2.2023) Julkaisun pysyvä tunniste URN:NBN:fi
-fe20051410; artikkelin pysyvä tunniste http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-008527
(ISSN 1799-4349, verkkojulkaisu)
----; Niilo (Nils) Aejmelaeus
f. 11.9.1812 i Vasa
d. 20.8.1854 i Borgå
Den litterära pionjären Niilo (Nils) Aejmelaeus, även verksam som pastor, var författare till prosaberättelsen Haaksirikko: suomalainen perustuskielinen taru Niilolta (1838). Haaksirikko har vanligen beskrivits som den första novellen skriven på finska, och är en idealistisk kärleksberättelse, skriven i romantikens anda. Aejmelaeus representerade en bildad släkt som redan länge intresserat sig för finskheten och det finska språket. Detta intresse förstärktes sannolikt under Aejmelaeus studietid i Helsingfors, under det så kallade Lördagssällskapets tid. Senare, då Aejmelaeus var verksam i Borgå, kom han också i nära kontakt med de litterära kretsarna, inte minst genom sin vänskap med J.L. Runeberg.
Se även:
Jokipii, Mauno: Aejmelaeus, Nils. Kansallisbiografia-nätpublikation. Studia Biographica 4. Helsinki:
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (hämtad 9.2.2023) Publikationens bestående adress
URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns bestående adress http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-008527
(ISSN 1799-4349, nätpublikation)
----
2023-02-13T10:43:33ZJärventaus, Arvihttps://www.doria.fi:443/handle/10024/1865222023-02-24T10:00:28Z2023-02-13T10:40:43ZJärventaus, Arvi
Arvi Järventaus
s. 17.12.1883 Oulussa
k. 5.6.1939 Hartolassa
Arvi Järventaus oli hyvin arvostettu prosaisti ja Suomen kirjallisuuden ensimmäisiä merkittäviä Lapin-kuvaajia. Hän toimi kirjailijana 1910–1930-luvuilla ja julkaisi lähinnä romaaneja, novelleja ja kertomuksia, joiden myötä hän asettui kansanelämää kuvaavan kirjallisuuden perinteeseen. Järventauksen laajaan tuotantoon kuuluu saamelaisen mytologian innoittamia kertomuksia, kuten esikoisromaani Risti ja noitarumpu (1916), ja arkikuvauksia Lapista ja Ruijasta. Lisäksi Järventaus kirjoitti kasvukaupunkiinsa Ouluun sijoittuvia tarinoita, esimerkiksi romaanit Kirkonlämmittäjä (1919) ja Taivaallinen puuseppä (1927), sekä historiallisia romaaneja, esimerkiksi neliosaisen romaanin Rummut (1929–30). Joissakin historiallisissa romaaneissa on nähtävissä Järventauksen erityinen kiinnostus Unkariin ja sen historiaan.
Lisätietoja:
Lehtola, Veli-Pekka: Järventaus, Arvi. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (viitattu 9.2.2023)
Julkaisun pysyvä tunniste URN:NBN:fi-fe20051410; artikkelin pysyvä tunniste http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-002693
(ISSN 1799-4349, verkkojulkaisu)
----; Arvi Järventaus
f. 17.12.1883 i Uleåborg
d. 5.6.1939 i Gustav Adolfs
Arvi Järventaus var en mycket uppskattad prosaist och hör till de första betydande Lapplandsskildrarna i den finska litteraturen. Han var verksam som författare under 1910–30-talet och utgav huvudsakligen romaner, noveller och berättelser där han skrev in sig i en folklivsskildrande tradition. I den omfattande produktionen ingår berättelser inspirerade av samisk mytologi, så som debutromanen Risti ja noitarumpu (1916, sv. Korset och trolltrumman, 1980) såväl som skildringar av vardagen i Lappland och Finnmarken. Därtill skrev Järventaus berättelser som utspelar sig i de trakter i Uleåborg där han växte upp, till exempel romanerna Kirkonlämmittäjä (1919, sv. Kyrkoeldaren, 1939) och Taivaallinen puuseppä (1927, sv. Himlasnickaren, 1946), samt historiska romaner, till exempel den fyrdelade historiska romanen Rummut (1929–30, sv. Trummorna, 1951). Några av hans historiska romaner återspeglar hans specialintresse för Ungern och dess historia.
Se även:
Lehtola, Veli-Pekka: Järventaus, Arvi. Kansallisbiografia-nätpublikation. Studia Biographica 4. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997– (hämtad 9.2.2023)
Publikationens bestående adress URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns bestående adress http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-002693
(ISSN 1799-4349, nätpublikation)
----
2023-02-13T10:40:43Z