|
Magister Matti Klinge^1 7.6.1963 Helsingfors Med stort intresse har jag läst Er studie om enandet av vårt folk, "studentungdomens slagord från 1920-talet", publicerad i Historiallinen Aikakauskirja. Er studie tangerar den enligt min mening mest centrala frågan i 1920-talets studentpolitik: den framstod som en brännande aktuell fråga främst till följd av Niilo Kärkis åtgöranden, och att den sköts i bakgrunden och sedermera föll i glömska var ett uttryck för att de högerradikala stämningarna tagit överhanden inom AKS (=Akateeminen Karjala-Seura, Akademiska Karelska Samfundet)^2. Att jag anslöt mig till AKS berodde i första hand på uppfattningen, att "enandet av folket i finsknationella tecken" -- en formulering, som jag lyckades få godkänd i AKS stadgar -- skulle gå att förverkliga genom samfundets insats. Den karelska frågan var för mig mindre angelägen, i likhet med verksamheten till riksförsvarets fromma, vilken mot slutet av 1920-talet fick en allt mera central betydelse inom samfundet. Jag tillhörde icke skyddskåren, trots att detta betraktades som en aks:ares skyldighet. Det kunde vara på sin plats att göra en undersökning av Y. O. Ruuths betydelse för 1920-talets studentledare. Några av hans arbetskamrater är ju alltjämt vid liv. I ett skede, tidpunkten minns jag inte exakt, brukade jag vara med på den "statssocialistiska föreningens" möten, och Ruuths bok Uusi suunta hade gjort starkt intryck på mig. Jag kapade min kontakt med den ruuthska föreningen, emedan jag fick ett ogynnsamt intryck av dess verksamhet på grund av Ruuths luftslott och föreningens dåvarande sekreterare Juhani Konkkas fantasteri. Det är bra att man strävar att utforska 1920-talets studentpolitik jäms med rötterna och icke stannar vid triviala klicheer. Er studie är i så måtto uppfriskande och enligt min mening i sak träffande. -------- 1 Matti Klinge, f 1936, fil dr, professor i ide- och lärdomshistoria vid Helsingfors universitet, gästprofessor i Finlands litteratur och kultur vid Sorbonne 1970-72, en av de främsta yngre historieforskarna i Finland, har bl a skrivit Studentkårens i Finland historia i fyra delar och en uppmärksammad idehistorisk essäsamling, Vihan veljistä valtiososialismiin (1972), betecknar sig själv i matriklar och uppslagsverk som partilös liberal. 2 Akateeminen Karjala-Seura (=Akademiska Karelska Samfundet) var en finskspråkig studentsammanslutning som 1922 grundades i de äktfinska och romantiska karelsk-frändefolksideernas tecken. Att börja med hade organisationen en påtagligt demokratisk grundstruktur och verksamhetsmetod; många av de närmast följande årtiondenas politiska ledare och förgrundsgestalter i Finland fick sin politiskorganisatoriska grundskolning här. Mot slutet av 20-talet, då den fascistiskt präglade lapporörelsen på allvar stack upp huvudet i Finland, tog de auktoritärt inriktade elementen inom AKS överhanden. Efter en flerårig häftig maktkamp bröt sig slutligen den demokratiskt orienterade flygeln ut ur AKS. En av ledarna för denna utbrytning var Urho Kekkonen. -------- |