1967

Fil. dr Johannes Salminen^1            14.2.1967 Härstädes

Jag har läst Er synnerligen intressanta artikel i nummer 3 av Nya Argus^2 för detta år. Tillåter Ni att jag nämner för Er, att ett avsnitt i Er uppsats har såväl roat som förvånat mig. Jag menar Era ord: "det väntade kejsarvansinnet har inte brutit ut".

De här orden har roat mig därför, att jag märker vad som i mitt fall rent av har "väntats". Jag har betraktat mig själv såsom andligen jämförelsevis balanserad -- det är, som vi vet, visserligen mycket ofta det säkraste tecknet på sinnessjukdom -- och om jag tvingats föreställa mig vilket slag av svagsinthet som först skulle kunna drabba mig, så skulle jag ha lämnat storhetsvansinnet allra sist. Orsaken till min roade förvåning är tanken på huru lite man ändå känner en människa på basen av den roll han spelar i offentligheten -- eller trots den.

Den av Er anförda uppgiften om det väntade utbrottet av storhetsvansinne var för mig personligen värdefull. Skulle man i belysning härav kunna se orsaken till det hat högern hyser mot mig? Eino S. Repo har i en av sina artiklar letat efter ursprunget till det i 1930-talet, vilket jag anser att håller streck. Min politik efter kriget har uppammat en ny antipati, vars utbrott jag ansett sakligt motiverat och för mig välkommet.

För undvikande av missförstånd vill jag meddela att jag -- då den del som gäller mig personligen lämnas å sido -- instämmer i tankegångarna i Er artikel.

--------

1 Johannes Salminen, f 1925, fil dr, litterär chef för bokförlaget Söderström & C:o. Salminen har i en rad böcker framträtt som litterär och historisk essäist, likaså som nitig dagsdebattör i tidnings- och tidskriftspress, först i en allmänt konservativ och bl a till "K-linjen" skeptisk anda, som dock efter hand blivit allt mera påtagligt liberaliserad och även tydligt K-linjepräglad.

2 Den artikel i Nya Argus som gav anledning till det ovananförda brevet hade rubriken "En fråga om spännvidd" och var en av Salminens uppgörelser med de högerattityder han dåmera fann förstockade och bl a i attityden till Kekkonen neurotiskt och orättvist aggressiva.

--------