|
Fru Marianne Lanamäki^1 18.4.1958 Vasa Jag har fått Ert brev om krigsfångeärendet och märker, att den falska propagandan kanske har smittat av sig även på Er, trots att Ni är en så intelligent och fördomsfri dam. Ni talar om ett räddhågat fjäsande, framom vilket Ni ställer ett modigt uppträdande. Jag vet ej hur detta fjäsande skulle ha kommit till synes i skötseln av de officiella förbindelserna med Sovjetunionen. Man har strävat att få saker och ting i ordning på en saklig och förnuftig bas. Jag skulle öppna synnerligen bekymmersamma vyer om "ett modigt uppträdande" skulle uppställas såsom målsättning, då målet bör vara ett sakligt och klokt uppträdande, medelst vilket landets intressen kan bevakas. Det är en hederssak för en finne att befria envar av våra medborgare ur fångenskap, det är nog klart. Men vem har lämnat sin hederssak outförd? Jag vet att utrikesministeriet har försökt sköta dessa viktiga angelägenheter efter bästa förstånd. Jag har talat om den här saken år 1950 med Stalin, år 1955 med Bulganin i Moskva och år 1957 med Bulganin och Chrustjev i Helsingfors. Samtalen har varit positiva. Från UM har meddelats mig, att varje krigsfånge vars adress man erhållit vetskap om, antingen har fåtts hem, sedermera konstaterats vara död eller meddelats önska kvarstanna i Sovjetunionen efter att ha fått sovjetiskt medborgarskap. Man gör fortfarande allt vad man kan i denna angelägenhet, ej under inspiration av "mod" i uppträdandet, utan av pliktkänsla samt ansvarighet för skötseln av rikets angelägenheter. Det var trevligt att höra Er "röst", men jag befarar att Ni har lyssnat till falsk information. Sådan finns i förfärliga mängder -- så här kort före valet. -------- 1 Marianne Lanamäki konservativt inriktad journalist och kåsör under signaturen "Kastor & Pollux" vid den samlingspartistiska dagstidningen Vaasa-lehti. -------- |